Frilans samordnar diagram
Reuters ruta 23/7 1997
Svenskan är som bekant betydligt mer benägen än finskan att låna in främmande ord. Framför allt när det gäller nyare lånord från engelskan har tendensen också allt tydligare blivit att låna in orden utan att ändra stavningen. Ingen skulle väl tänka sig att skriva fristajl för free-style, medan tejp är en helt etablerad stavning.
Finskan har däremot sedan gammalt starka traditioner att skapa egna ord i stället för att låna från andra språk. I den mån främmande ord lånas in anpassas de dessutom oftast till finskans stavning och ljudsystem. En viktig orsak är att främmande ord med främmande struktur helt enkelt inte kan hanteras i det finska språksystemet.
Men ingen regel är utan undantag. Det finns faktiskt ett antal engelska lånord i finskan som sällan eller aldrig används i svenskan, och det finns exempel på att svenskan har gått längre i att anpassa lånorden.
Den fria lansen
Det första ord jag vill ta upp är freelance, som fortfarande rätt ofta dyker upp i finlandssvenska texter. Det låter kanske konstigt att hävda att det är en fennicism, men det gör jag ändå alldeles bestämt. I svenskan har nämligen översättningslånet frilans använts redan sedan början av vårt århundrade. Det är alltså inte fråga om en försvenskad stavning, trots att man kunde tänka sig också den möjligheten.
Ordet frilans (eller kanske snarare det engelska freelance) avser ursprungligen den fria lans som en riddare eller knekt kunde ställa till olika furstars förfogande. Frilansen var alltså ett slags legosoldat. Nu används ordet som bekant om en person som utför (tillfälliga och mer eller mindre konstnärliga eller intellektuella) uppdrag för olika uppdragsgivare. De vanligaste frilansarna är väl journalister, fotografer, skådespelare och översättare; däremot är det mindre vanligt att t.ex. en hantverkare kallar sig frilans.
Till substantivet frilans har sedan bildats verbet frilansa, som i sin tur har gett upphov till den alternativa formen frilansare.
På finska har man däremot direkt lånat in det engelska freelance, utan att ens anpassa stavningen. Också i finlandssvenska texter, inte minst sådana som är översatta från finskan, ser man därför rätt ofta det engelska ordet. På sistone har jag t.o.m. sett det i officiella utbildningsannonser. Men det är alltså inte korrekt svenska.
”Dealer” och ”ekonomist”
Två rätt vanliga engelska lånord i finskan är diileri (om bl.a. valutamäklare och personer som driver bensinstationer) och ekonomisti.
Motsvarande ord förekommer knappast på svenska annat än i Finland, och också här kunde vi gärna vara återhållsamma i förhållande till dem. En ”ekonomist” är i allmänhet helt enkelt en nationalekonom eller en ekonomisk expert.
Ytterligare ett exempel är ordet graf som har börjat dyka upp i finlandssvenska texter i betydelsen ’diagram’. Orsaken är uppenbarligen det finska graafi som i sin tur återgår på engelskans graph som bl.a. betyder diagram. Någon enstaka gång tycker jag mig emellertid ha sett graf i den betydelsen också i texter från Sverige, och då är det förstås fråga om ett direkt inflytande från engelskan. Traditionellt betyder graf i svenskan dels en kurva som motsvarar en matematisk funktion, dels en enstaka förekomst av ett visst skrivtecken.
Slutligen kan jag nämna det i och för sig helt korrekta svenska ordet koordinera, som uppenbarligen är mer frekvent i finlandssvenskan än i rikssvenskan, där den helt svenska synonymen samordna har en starkare ställning. Också här är det fråga om påverkan från finskan: genom att finskan har lånat in koordinoida bidrar detta till att stärka koordinera på bekostnad av samordna. Vi kan alltså med fördel gå in för att samordna lite mer i finlandssvenskan.
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.