Grymt fett

Reuters rutor 15/5 2008

”Vi har haft det hemskttrevligt och jag är förfärligt glad att du kunde komma.” Så kunde man troligensäga redan för hundra år sedan utan att någon reagerade, utom vissa så kalladevänner av ordning som tyckte att hemsktoch förfärligt är negativa ord sominte kan kombineras med trevligt och glad. I dag är den här användningen av hemskt och förfärligt som allmänna förstärkningsord helt accepterad också iordböckerna. Det är helt enkelt så att vi behöver alternativ till mycket och oerhört.

Men det räcker inte: vi behöver mer variation.I dagens svenska är det väl främst två ord som har tagit upp konkurrensen: sjukt och grymt.

Användningen av sjukt i en positivt förstärkande betydelse (ett sjukt gott vin, ensjukt bra bok) tas ännu inte upp i till exempel Svensk ordbok, men i talspråkethar det flera år på nacken. Det handlar naturligtvis om en gradvis skeendeutveckling från den ursprungliga betydelsen, via uttryck som ”vi lever i ettsjukt samhälle”, ”det är något sjukt med hela historien”, ”det är sjukt att folk tycker det är okej meddroger”.  Sjukt har sedan fått betydelsen’absurt’: ”Det är sjukt att det redan gått två år”, och i nästa steg ungefär’fantastiskt’: ”Helt sjukt att du snart kommer hem igen! Ska bli kul att fåträffa dig igen!”

Medan sjukfortfarande i de flesta fall har kvar något av sin negativa klang (utom somrent förstärkningsord), har grymuppenbarligen i ungdomsspråket nästan helt förlorat sin gamla betydelse. Enfest eller en låt eller en cykel som är grym är helt enkelt bara fantastisk.Man kan vara grym på att spela gitarr och grym på att baka pizza. Mensjälvfallet lever den ursprungliga och egentliga betydelsen kvar så att säga ibakgrunden, och i vanlig saktext är den förstås totalt dominerande.

Ytterligare ett par ord som har fått sinbetydelse förskjuten är häftig och fet. Det förra är ju redan gammalt ochdokumenterat i ordböcker som Svensk ordbok: ”som är tilltalande genom sinaanslående eller sensationella egenskaper t.ex. färgglädje, kraftig rytmik el.hög ljudnivå; särsk. om företeelser som hör till ungdomskulturen: en häftigrocklåt; en häftig baddräkt; häftiga sportbilar; ett häftigt partaj”. Därmed ärdet också ute ur innespråket och används knappast av dagens unga.

Också i den nya användningen av fet finns en del av grundbetydelsen kvar.Den vanliga innebörden är ungefär ’stor och imponerande’: en fet bil, en fetklubb, en fet fest. Det behöver inte nödvändigtvis vara positivt. En fetmottagning kan vara påkostad och pompös, men den är inte nödvändigtvis såtrivsam. Och när det gäller människor är grundbetydelsen fortfarande så starkatt fet inte kan användas överfört.En ung kille kan önska sig en grymt fet bil, men drömmer knappast om en fetbrud i betydelsen snygg och lyxig.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.