Har du blaskat dig?

Reuters ruta 24/12 2012

I inledningentill boken Reuters rutor som kom ut för tjugo år sedan nämner jaguttrycket blaska sig i betydelsen ’göra bort sig’ som exempel påvardagliga finlandismer som vi varken kan eller bör utmönstra ur vårt språk.Men troligen höll det redan då på att utmönstra sig självt. I dag verkar detsom om det bara är finlandssvenskar över sextio som använder uttrycket, och deflesta unga verkar inte ens känna till det.

I sverigesvenska betyder verbet blaska att röra i vatten så att det plaskar, och blaskar man sig iSverige så innebär det närmast att man snabbtvättar sig och väter sig tillexempel under armarna eller kring fötterna. Också en sås eller en soppa kanblaska sig eller bli blaskig, det vill säga bli urvattnad med intetsägandesmak. Adjektivet blaskig kan delsbetyda blöt och vattnig, dels användas i överförd bemärkelse i betydelsenintetsägande (t.ex. om färger). Så kan ju en tidning eller tidskrift kallas blaska, men det är en annan historia.

Den finlandssvenska betydelsen ’göra bort sig, skämma ut siggenom ovärdigt uppträdande, dabba sig, dumma sig’ kan enligt Svenska Akademiensordbok troligen härledas från en äldre allmänsvensk bibetydelse av blaskig,nämligen ’slapp, haltlös, kraftlös, pjaskig’.  I vissa finlandssvenska dialekter har blaskigsedan fått betydelsen ’oordentlig, sluskig, drumlig’, medan det i mer allmäntfinlandssvenskt språkbruk betyder ungefär ’töntig, pinsam’: ”det var liteblaskigt av honom att göra på det där sättet”.

Substantivet blask har i äldre finlandssvenska kunnat användas om en person ibetydelsen ’slarver, tölp’, men den användningen av ordet torde i dag vara heltokänd också för äldre personer. Däremot kan man säga att ett program eller entillställning blev en total blask, alltså ett snöpligt misslyckande (ettfiasko, en blunder, en tabbe).

Eftersom blaska sigoch blask numera används så sällan ifinlandssvenska ströks de i den senaste upplagan av Finlandssvensk ordbok, vilket kanske var en aning förhastat medtanke på att rätt många äldre finlandssvenskar fortfarande använder uttryckentämligen aktivt. Men de flesta som är i medelåldern säger sig bara känna tilldet från sina föräldrars eller mor- och farföräldrars språkbruk, och förmerparten av ungdomarna verkar det vara helt okänt. De använder i stället mereller mindre finska ord som moka, tora och muna sig.

Nästan lika föråldrat som det finlandssvenska blaska sig är väl också detallmänsvenska blamera sig ’blotta sin brist på belevenhet eller intelligens eller kunskaper,kompromettera sig, göra sig löjlig’. Det är väl inte helt otänkbart att blaska sig har lånat sin betydelse fråndet.

Mikael Reuter 

mikael[at]undala.fi

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.