Hur mångte?

Reuters rutor 9/8 2007

I ettkåseri i somras tog skribenten upp det finlandssvenska uttrycket ”hur mångte”,som han med en ursäktande parentes riktad till mig menade var ett praktiskt ochanvändbart uttryck. Men ursäkten behövdes inte: jag har mig veterligen aldrig direkttagit ställning mot uttrycket, bara konstaterat att det är enbartfinlandssvenskt, bildat efter mönster av finskans kuinka mones eller monesko.

I själva verket har jag en känsla av att deflesta språkvårdarna i Finland har känt sig rätt kluvna i den här frågan. Vikan gå nittio år tillbaka i tiden och se vad Hugo Bergroth skrev i Finlandssvenska 1917:

 ”Av mångenha vi bildat ordinaltalet mångte,använt i frasen hur mångte? (merasällan i så mångte). Uttrycket ärbekvämt i flere fall, men omöjligt i högspråket, varför vi få lov att avståfrån dess begagnande och ersätta det med – visserligen stundom något grundliga– omskrivningar. Vilken i ordningenär den enklaste av dessa, men den verkar emellanåt en smula otymplig.”

I en undersökning av finlandssvenskaspråkvårdares attityder till olika finlandismer som jag gjorde för några årsedan hörde hur mångte till det jagkallade kontroversiella finlandismer: vissa kolleger försvarade det, andratyckte att det hörde till det som bör motarbetas.

Visst är det ju praktiskt att kunna säga ochskriva ”jag vet inte för hur mångte gången jag är här”, ”hur mångte året är detdu studerar?”, ”hur mångte snapsen är det här?” osv., och det tycker jag vi kangöra i informella sammanhang. Men samtidigt får vi lov att konstatera att detär precis som Hugo Bergroth skrev för nittio år sedan: uttrycket används inte isvenskt riksspråk, och vill vi hålla oss till riksspråksnormen så får vi avståfrån det. Oftast är det inte så svårt. Vi kan ersätta det med vilken i ordningen, men ofta räcker detmed vilken/vilket: vilket år i rad,vilken våning osv. Eller så kan man omskriva på något annat sätt: hur mångagånger har du varit här förut?, hur många snapsar har vi tagit?

Helst av allt skulle man naturligtvis se attuttrycket spred sig också till Sverige, men tyvärr är chanserna för det rättsmå. De få belägg man hittar på svenska webbplatser (t.ex. i bloggar) är medsäkerhet skrivna av finlandssvenskar i Sverige.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.