I pulkabacken

Reuters ruta 30/3 2013

För en tid sedanskrev jag på Facebook att jag hade varit ute med barnbarnen i pulkbacken, ochfick snabbt frågan om det är korrekt att skriva pulkbacken (somfrågeställaren gärna själv skulle göra) trots att de allra flesta åtminstone iSverige använder formen pulkabacken.

Mycket riktigt: pulkabackenär överlägset den vanligaste formen i Sverige och också normalformen enligtSvenska Akademiens ordlista. Också språkkontrollprogrammet Svefix reagerar påpulkbacken och föreslår pulkabacken. Men även pulkbacken förekommer, och ges som så kallad variantform i SAOL. IFinland verkar de två formerna vara i stort sett lika frekventa.

Vad finns det då för regler som man kan stödja sig på?

Låt mig börja med att konstatera att reglerna för fogen i sammansattaord är långt ifrån klara. När förledet slutar på -a stryks detta a i deflesta ord, som i grodlår, kronprins, lampskärm och trasmatta. I vissa fall byts det ut mot o eller u, som i kyrkoherdeoch gatubelysning (jämför kyrkbröllop och gatlykta). Och så finns det huvudsakligen två fall där a behålls i fogen. Det ena är när detfinns en risk för sammanblandning. Man talar till exempel om massaved och massafabriker (för tillverkning av pappersmassa) för att inteförväxla med ord på mass- ibetydelsen ’stora mängder’ som i massdemonstrationoch massproduktion. Likaså behållsa när förledet är ett relativtnyinlånat ord som i pastarätt, pizzabagare och vespaförare, ett grekiskt ord av typen tema som i temakväll och dramaundervisning eller en pluralform somi faktabaserad och databehandling.

Att pulkabacke meda i fogen är normalformen i svenskanberor kanske på att det ursprungligen samiska pulka uppfattas som ett lånord i stil med pasta. Då kan man tänka sig att det faktum att pulkbacke är så vanligt i finlandssvenskan beror på att pulka känns mindre ”främmande” hos oss.Men det här är förstås bara spekulationer. En bidragande faktor är säkert attdet heter kälkbacke, men det gör detju också i Sverige.

Det som egentligen är mest fascinerande är hur sällan detuppstår någon tvekan om fogen i sammansatta ord. För den som har svenska sommodersmål är det nästan utan undantag självklart att det heter till exempel kyrkogård, kyrkokör, gatuarbete och gatuförsäljning men kyrkbänk, kyrkkaffe, gatsopare och gatsten, och ingen skulle hitta på att tala om ”pizzbagare” Så ettfall som pulkabacke/pulkbacke hör snarast till undantagen.

Mikael Reuter 

mikael[at]undala.fi

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.