Informatörer och informatiker
Reuters ruta 25/6 1997
Vi lever i informationssamhället. Det innebär att vi blir översköljda med information från alla håll: prenumererade tidningar och gratistidningar, program av alla de slag ur radio och TV, reklam på gator och torg, direktreklam i brevlådan, och för den aktive webben full med både mer och mindre relevant information. Problemet för oss är bara att få tag i just den information vi själva behöver – och för informationslämnarna att få informationen att nå de personer man vill ha fram den till.
För detta behövs det förstås yrkeskunniga specialister. Till dem hör framför allt informatörerna, vars uppgift det är att på ett effektivt och ofta populärt sätt informera om t.ex. en verksamhet eller ett företag, och å andra sidan informatikerna, som är specialister på att ta fram relevant information.
Ordet informatör är vid det här laget fullständigt etablerat i den aktuella betydelsen, även om det ännu för något tiotal år sedan av vissa ansågs vara belastat av den speciella betydelsen ’uppgiftslämnare’ (till polisen el. dyl.).
Däremot är ordet informatiker kanske inte lika känt utanför de kretsar där det används. Det är bildat till informatik på samma sätt som matematiker till matematik. Informatik i sin tur är den vetenskap som gäller informationsbehandling och informationssökning, framför allt i fråga om kodad information (data).
En informatiker är alltså i första hand specialist på informationsförsörjning och informationssökning – hur man skall få fram relevant information med hjälp av avancerade sökmetoder och hur man skall lagra information så att den blir lätt tillgänglig. Informatiker arbetar dels på bibliotek, framför allt vetenskapliga bibliotek, dels på företag och vetenskapliga institutioner. Deras tjänster blir allt viktigare i en tid när den tillgängliga informationen sväller ut samtidigt som det blir allt svårare att hitta det som är relevant. Den tid är för länge sedan förbi när en specialist på ett visst område kände till i stort sett allt som skrivits om området.
I stort sett samma utbildning och uppgifter som en informatiker har en dokumentalist, som alltså är specialist på att ta fram dokumenterad information. Titeln dokumentalist används mig veterligen inte i Finland, medan den i Sverige används vid sidan av informatiker. Man ser ibland påståendet att informatiker skulle vara en finlandism, men det stämmer alltså inte. Titeln används ofta i Sverige, inte minst i bibliotekssammanhang, även om den inte verkar förekomma i ordböckerna.
Slutligen kan det vara på sin plats att nämna orden informator och informant. Det förra förekommer numera nästan bara i historiska sammanhang: en informator var en (manlig) lärare som anställts i en familj för att undervisa barnen. Till exempel Runeberg arbetade i sin ungdom som informator i Saarijärvi. Informant används i sin tur framför allt i språkvetenskapliga och etnologiska sammanhang om en person som ger prov på sitt språkbruk (t.ex. i dialektforskning) eller berättar om gamla seder.
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.