Jättebra att gå in för rökfritt
Reuters ruta 7/9 2013
Frågan om sammanskrivning och särskrivning av ord och fraser hör som bekant till de verkliga klassikerna inom språkvården. Jag har själv tagit upp den minst fyra gånger här i rutan under årens lopp, men eftersom två personer den här sommaren har skrivit till mig om detta ska jag ta upp saken ännu en gång.
I dag brukar man ju främst kritisera oriktig särskrivning, delvis kanske inspirerad av engelskan. Bland exemplen (alla ur verkliga världen) som togs upp av dem som skrev till mig kan nämnas kaffe arom, valuta kursen, fram för allt, jätte bra och 50 års jubileum. Klassiska och roligare exempel är ju sjuk sköterska, grillad kyckling lever, lång hårig yngling, rök fritt och barn under kläder.
Exemplen behöver knappast kommenteras, bortsett kanske från 50 års jubileum. Det ska naturligtvis skrivas 50-årsjubileum (eller med bara bokstäver femtioårsjubileum), för det gäller att inte förväxla det med typen 10 års fängelse, två dagars väntan respektive 1734 års lag där det handlar om något som utsträcker sig över en viss tid respektive hänför sig till ett visst år.
Om man tänker på hur de här orden och uttrycken uttalas behöver man sällan tveka om de ska särskrivas eller sammanskrivas. Kaffearom, sjuksköterska och långhårig har alla betoning bara på första stavelsen, medan sjuk sköterska och lång hårig (= lång och hårig) uttalas med betoning på båda orden. Ett lite tveksamt fall är jättebra. Enligt alla regler och ordböcker ska det sammanskrivas, och det rekommenderar naturligtvis också jag, men i praktiken förekommer också ett uttal med betoning på bägge leden som visar att talarna uppfattar jätte som ett slags adjektiv – jämför mycket bra – och det är säkert förklaringen till att det så ofta särskrivs.
Men det var inte bara felaktiga särskrivningar som nämndes av dem som skrev till mig, utan också felaktiga eller mindre lämpliga sammanskrivningar som gå inför i stället för gå in för (jfr inför hösten har jag tänkt gå in för ...) och imorgon i stället för det rekommenderade i morgon. Sådana förekommer inte minst i finlandssvenskt språkbruk, där det är en gammal företeelse. Till exempel Runeberg använde flitigt sammanskrivningar som denhär, engång och sålänge. Detta är inget att ta efter. Man vinner ingenting med sådana sammanskrivningar av ord som helt klart är separata (jämför t.ex. betoningen av sådan och så där, fördel och en del, bostället och i stället), utan de verkar bara förvillande på läsaren. Däremot uppfattas ibland och ifall (i betydelsen ’om’) så klart som enskilda ord att de sammanskrivs, även om det strängt taget strider mot de nämnda reglerna.
Mikael Reuter
mikael[at]undala.fi
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.