Karonka

Reuters ruta 13/2 2012

För en tid sedanhade jag glädjen att lyssna till en givande doktorsdisputation som handlade omfinlandismer och hur de med växlande framgång har motarbetats av språkvårdarna.Som traditionen bjuder följdes disputationen av en doktorsmiddag, eller karonkasom den informellt kallas i Finland.

Ordet karonkanämns redan av Hugo Bergroth i Finlandssvenska(1917), tillsammans med ett antal andra ord: ”Till vardagsjargongen höra: blusning (blusett), skrälldus, firabel, russicismen karonka, samtliga = bjudning, tillställning, kalas”. Blusningen och skrälldusen tordeha förpassats till historien, och firabel används bara i en annan betydelse,men karonkan lever kvar. Huruvida ordet redan på Bergroths tid i huvudsakanvändes om doktorsmiddagar är osäkert, men det är sannolikt att denbetydelsenyansen har kommit senare. På Åland används karonka om skolavslutningsfester (motsvarande bänkskuddargille, penkis).

Bergroth kallar alltså karonkaen russicism, alltså ett ord av ryskt ursprung. Det är också det som är denvedertagna tolkningen. Det ryska koronkaär en diminutivform av korona’krona’, alltså en ’liten krona’. En vanlig förklaring (som passar väl ihop meddoktorsmiddagar och skolavslutningsfester) är att det skulle syfta på ett slagskröningsfest. Problemet är bara att det inte verkar finnas några belägg på attdet förekommer i en motsvarande bemärkelse i ryskan. Kanske användes det inågon liknande betydelse i ryskan i Helsingfors för hundra år sedan – eller såhar betydelseförskjutningen skett i finskan och svenskan.

En annan teori som har framförts är att karonka inte alls skulle komma från ryskan utan vara en förkortadform av konkaronka, en huvudsakligenfinlandssvensk variantform av konkarong’hop’ (hela konkarongen). Ordet har på något konstigt sätt utvecklats från ettfranskt ord conquéron som avsåg enhög kvinnomössa. I och för sig är det väl teoretiskt möjligt att ”helakonkaronkan” samlades till fest, men ändå litar jag mer på Bergroth när hansäger att karonka är en russicism.

Och apropå temat för disputationen: karonka är en typisk vardagsfinlandism som språkvården inte harnågon orsak att motarbeta. Alla som använder ordet känner dess stilvärde, ochnästan alla vet att det är en finlandism som måste förklaras om man vänder sigtill sverigesvenskar. Det är en del av vår finlandssvenska vardagskultur – påsamma sätt som t.ex. det likaså ryska prenika’medalj, ordenstecken’ (av det ryska ordet för pepparkaka).

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.