Kunde och skulle kunna

Reuters ruta 27/9 2006

Vi har alla fått lära oss att undvika det finlandssvenskaskulle i vissa slags villkorssatser ("Om det inte skulleregna så skulle jag ta cykeln till jobbet") och ersätta det medpreteritum (ursprungligen konjunktiv) av huvudverbet ("om det interegnade"). Det är kanske det som gör att många finlandssvenskaskribenter undviker det korrekta skulle kunna i vissa falloch ersätter det med kunde, som i rubriken "Rösträtten kundesänkas till 17 år".

Men här handlar det alltså inte om en villkorssats, av typen "Omsjuttonåringar kunde rösta så skulle de intressera sig mer förpolitik". (Obs. att den här regeln om att inte användaskulle i villkorssatser gäller när villkoret framställs somnågot mot verkligheten stridande – helt korrekt är att skriva "Omrösträtten skulle sänkas till 17 år så skulle ungdomarna intresserasig mer för politik", eftersom sänkningen av rösträttsåldern därses som en möjlighet).

Ett par andra autentiska (om än förkortade) exempel på en sådananvändning av kunde:
"En arbetsgrupp borde utreda hur man kunde ordna den svenskavården för små specialgrupper." "Kunde Nationalteatern ellerMuseiverket få en chef vars meriter är studentexamen ochpartipolitiskt myglande?"

Att använda kunde i stället för skulle kunna ifall som de här kan i själva verket leda till missförstånd. Läsarenskulle kunna (sic!) tolka dem som preteritum, det vill säga som omdet som omtalas hade skett. "Rösträtten kunde sänkas till 17 år"uppfattas alltså som att det för en tid sedan var möjligt att sänkarösträtten – till exempel i något annat land. Att en arbetsgruppborde utreda "hur man kunde ordna den svenska vården" innebär attvården har ordnats – frågan är bara hur det var möjligt. Och såvidare.

Användningen av kunde i stället för skulle kunnakan alltså troligen ses som en så kallad hyperkorrekt form. Man ärhelt enkelt rädd för att använda skulle, eftersom detbetraktas som fel i vissa andra fall. Det här verkar vara något somden finlandssvenska språkvården inte tidigare har uppmärksammat,och jag tackar den svenske mediespråksutbildaren Per Amnestål föratt han har tagit upp frågan vid sina kurser påHufvudstadsbladet.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.