Lik för tjugo år sedan
Reuters ruta 7/3 1987
Undertecknad vore tacksam för en förklaring till varför ordet ”lik” är tabubelagt på svenska eller åtminstone finlandssvenska. I tidningar får man läsa fraser som ”sedan kroppen skurits ner från galgen kämpade mobben om den”, ”polismän med schäferhundar som utbildats att spåra döda kroppar ...”, ”tretton döda kroppar grävdes fram ur ruinerna”. Vore det inte behändigare att tala om lik än om döda kroppar?
A.S., Helsingfors
Det visar sig att den här frågan är allt annat än lätt att besvara. Vi har helt enkelt inte tillgång till så stora språkmaterial att man skulle kunna bedöma den relativa användningen av lik och (död) kropp i olika sammanhang. Än mindre finns det något material som visar om användningen av lik är mindre vanlig i finlandssvenskan än i rikssvenskan.
Det ligger helt säkert något i frågarens förmodande att ordet lik i viss mån är tabubelagt, eller i varje fall uppfattas som så starkt att det i många fall undviks och ersätts med det mera neutrala kropp. Och det skall genast slås fast att kropp naturligtvis kan användas om både levande och döda kroppar, såväl människor som djur.
I en konkordans över svensk tidningstext har jag t.ex. funnit exemplet ”flickan återfanns efter flera dagar oskadd vid sin mors döda kropp”. Jag tror inte att man gärna i ett sådant fall hade talat om ”lik”.
En annan orsak till att kropp ibland föredras kan vara att det är neutralt i fråga om levande och död. Om man säger ”endast tre kroppar av den fem man starka besättningen har påträffats” så är det i och för sig klart att dessa tre var döda, men det lämnar möjligheten öppen att de två återstående lever. Talar man i motsvarande fall om ”endast tre lik” så verkar det som om utgångspunkten var att också de övriga besättningsmännen är döda, alltså lik.
Men visst förekommer också ordet lik i t.ex. tidningstext, även i Finland. Det är inte minst i drastiska sammanhang som det används: ”hundratals lik låg staplade på gatorna”, ”liken av de 21 männen påträffades i byn X”. Men det finns också mer neutrala exempel, t.ex. ”hans oljeindränkta lik hade flutit iland vid en vågbrytare”, ”de hade bett att få se Ulrike Meinhofs lik”.
Det går inte att ge några regler för när man kan eller bör använda lik och när man bör föredra (död) kropp. För det mesta är de fritt utbytbara, men ofta är det fråga om en stilistisk gradskillnad.
***
Ett i mitt tycke irriterande språkfel, som tycks förekomma såväl i tal som i skrift i Finland, och som troligen uppstått genom påverkan av finskan – men kanske också engelskan – är utelämnandet av prepositionen ”för” i uttryck av typen ”för tjugo år sedan”. Till och med erfarna skribenter gör sig skyldiga till denna lapsus.
Per U.
Jag håller med frågeställaren om att uttryck av typen ”tjugo år sedan besökte jag London för första gången” bör betraktas som fel. Också i detta fall har jag gått igenom ett omfattande konkordansmaterial från svenska romaner, och bland hundratals exempel på det korrekta ”för ... sedan” hittat bara ett enda belägg på ett uttryck utan för, i återgivning av lätt dialektalt färgat talspråk: ”Det skulle väl varit på husförhöret i Lojsta ett par veckor sen ...”
Det svenska uttryckssättet är såpass stabilt att jag har svårt att tro att engelskans ”twenty years ago” kan påverka det. Men i finlandssvenskan finns det tydligen en risk för att kombinationen av finska och engelska leder till en vacklande språkkänsla och ett sporadiskt bortfall av ”för” i dylika uttryck. Vi får hoppas att det inte sprider sig.
***
Jag har fått ett par kritiska kommentarer till det jag skrev om ”under trettio grader kallt” och ”över trettio grader kallt” för tre veckor sedan, uppenbarligen för att jag uttryckte mig lite vagt.
Jag vill därför framhålla att jag inte sade att man kan tala om både över och under -30oC – tvärtom påpekade jag att det korrekta är att temperaturen är under -30oC när termometern visar -32oC. Det var bara i det det allmänspråkliga uttrycket ”grader kallt” som jag konstaterade att man i praktiken använder både under och över för att uttrycka samma sak.
Vill man uttrycka sig helt otvetydigt kan man t.ex. säga ”kallare än -30oC” eller ”mer än trettio köldgrader”, även om det senare är mera allmänspråkligt och kanske inte helt förenligt med vetenskaplig terminologi.
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.