Morsdagen eller mors dag?

Reuters ruta 10/5 2006

I den finlandssvenska almanackan kallas den kommande söndagen (andra söndagen i maj) morsdagen, medan man i Sverige firar mors dag den sista söndagen i maj. Är det främst bara fråga om en ortografisk skillnad (sammanskrivning respektive särskrivning) eller återspeglar det en djupare skillnad i fråga om uppfattningen av uttryckets struktur? Trivialt, kan det tyckas, men språkligt sett är det av ett visst intresse.

Utan att ha gjort några mer omfattande enkätundersökningar tycker jag mig ha konstaterat att alla tre tänkbara varianter förekommer bland finlandssvenskar: morsdagen, morsdag och mors dag. Skillnaden mellan bestämd och obestämd form är ju lätt att konstatera, och lika klart är att bestämd form förutsätter sammanskrivning ("mors dagen" är ett otänkbart alternativ med bestämd form efter genitiv). Men också skillnaden mellan sammanskrivning och särskrivning framgår i princip av uttalet: morsdag rimmar på torsdag, medan mors dag uttalas med jämnare frasbetoning (vilket bland annat ofta leder till att g i dag uttalas hörbart). Vilket uttal som är det vanligaste i Finland kan jag inte säga, men mycket tyder på att åtminstone de flesta yngre finlandssvenskar uttalar morsdag så att det rimmar på torsdag.

Det är inte svårt att hitta paralleller i almanackan. Vi behöver bara gå två dagar tillbaka i den finländska almanackan för att hamna på Snellmansdagen, som knappast någon skulle hitta på att kalla "Snellmans dag" (vilket återspeglar att sådana uttryck med ett efternamn som förled normalt sammanskrivs, vare sig det gäller dagar eller gator som Snellmansgatan). Går vi i stället knappa två veckor framåt har vi enligt den finländska almanackan Kristi himmelsfärdsdag och enligt den svenska Kristi himmelsfärds dag. Där börjar stavningen redan antyda en skillnad i betydelse. Vad är en himmelsfärdsdag? Är det verkligen detsamma som den dag som firas till åminnelse av himmelsfärden?

Intressant är ju också att vi vid sidan av alla helgons dag (den första lördagen i november) har allhelgonadagen (1 november), som är en historisk relikt utan helgdagsstatus.

Sammanskrivningen av morsdag(en) (och farsdagen) i finlandssvenskan har med all sannolikhet att göra med att man på finska sammanskriver äitienpäivä och isänpäivä. Det handlar alltså om den ständiga konflikten i många språkliga sammanhang: ska vi följa finskan med direkta översättningslån och andra anpassningar, eller ska vi hålla oss till samma svenska som i Sverige?

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.