Mot nobba och engelska

Reuters ruta 18/9 2008

För entid sedan kunde vi i tidningen läsa en notis med rubriken ”Wallin nobbarmötesengelska”. Den gav ett minst sagt konstigt intryck. Nobba betyder ju närmast ’tacka nej till ett erbjudande’.Ursprungligen har det mest använts om flickor som säger nej när de bliruppbjudna till dans.

Jag har tidigare skrivit om den oriktigaanvändningen av rata (som ju betyder’inte anse god nog och därför inte vilja ha’ men ofta används i den allmännabetydelsen ’tycka illa om’). Tydligen är nobbapå samma sätt ett kort ord som rubriksättare gillar och därmed lätt använder ioriktig betydelse. Om Wallin hade blivit erbjuden mötesengelska (som någotslags ynnest, kanske för att han inte förväntas förstå danska ...) och tackatnej till det, då kunde man ha sagt att han nobbade det. Men nu handlar det juom att Ungdomens nordiska råd intern har beslutat att använda (också) engelskai sitt arbete, och det kan Wallin inte ”nobba”. Det riktiga hade snarast varit”Wallin kritiserar mötesengelska” eller möjligen ”Wallin (e)mot mötesengelska”.

Det för migosökt in på en läsarfråga om mot somju kan betyda två rakt motsatta saker, nämligen ’emot’ och’i riktning mot’. Han nämner rubriken ”Finland mot sanktioner” där mot betydernågot helt annat än i en rubrik som ”Finland mot dyrare tider”. Och visst harhan rätt. I praktiken är det ändå ytterst sällan som missförstånd uppstår,eftersom sammanhanget gör att vi tolkar det rätt. Att man kämpar eller arbetarmot något är inte detsamma som att utvecklingen går mot något. Om Wallin är motmötesengelska i nordiskt samarbete förstår vi att han ogillar det, men om någonsäger att det nordiska samarbetet går mot mötesengelska är betydelsen troligenden motsatta. En viss försiktighet är alltså på sin plats.

När det gäller frågan om engelska i nordisktsamarbete är jag enig med Wallin, och kan också stödja mig på de nordiskaundervisningsministrarnas språkpolitiska deklaration från hösten 2006. Mensamtidigt måste jag hålla med om det som Pekka Sauri skrev i en insändare häromdagen.Det är alltför ofta så att särskilt de finska mötesdeltagarna inte har en chansatt förstå talad danska. Med tur och god vilja hjälper det med stödpapper,Powerpointpresentationer och extra tydligt uttal. Men för att få till stånd enfungerande och rättvis kommunikation är den bästa lösningen tolkning, och viborde införa mycket mer tolkning i det nordiska samarbetet. Allt behöver intetolkas, men åtminstone danska till finska och kanske isländska, och finska ochisländska till svenska eller norska. Det kostar, men det underlättarkommunikationen mycket mer än användning av engelska som är främmande för allaoch undergräver den nordiska samhörighetskänslan.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.