Musen eller mösset

Reuters ruta 13/12 2007 

Dentid på året när mössen tränger in i sommarstugorna och ställer till elände ibåde kök och vardagsrum är förhoppningsvis förbi, men den har inspirerat enläsare att fråga om den provinsiella och finlandssvenska formen ett möss.Hur vanligt och hur acceptabelt är det att säga att man har hittat sitttjugoförsta möss?

När det gäller de levande små djuren kanman konstatera att ett möss, mösset(med alternativformen myss) ärnormalordet i dialekterna och vardagsspråket i hela det finlandssvenska språkområdetfrån norra Österbotten till östra Nyland. Enligt det nyligen utkomna fjärdebandet av Ordbok över Finlands svenskafolkmål förekommer en mus, museni den här betydelsen dialektalt bara i Nyland. Hur utbredd formen ett möss är provinsiellt i Sverige vågarjag däremot inte säga. I den förra (tolfte) upplagan av Svenska Akademiensordlista (SAOL) fanns möss somuppslagsord med beteckningen ”prov. o. finl.”, men i den senaste upplagan finnsbara en hänvisning från pluralformen mösstill uppslagsordet mus. I sakligasammanhang ska vi förstås säga och framför allt skriva en mus, musen också i finlandssvenskan.

I överförd betydelse – om det kvinnligakönsorganet – är det ändå musen somgäller också i våra dialekter. Även i den andra överförda betydelsen – musensom pekdon för datorer – torde musvara det helt dominerande ordet också i finlandssvenskan. Det är på sin höjd påskämt som man kallar datormusen ”mösset”. Den här betydelsen av ordet mus ärväl för övrigt i dagens språkbruk den överlägset vanligaste, även om den avförståeliga skäl inte tas upp i dialektordboken.

SAOL vidkänns inte någon pluralform”musar”. Ändå är det lätt att konstatera att den formen är rätt så vanlig närdet gäller de två överförda betydelserna, även om det på förekommen anledninginte är så ofta man använder mus ipluralis i de fallen. Men både Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) ochSvenska datatermgruppen avråder från ”musar” när det gäller datormöss – trotsen samtidig hänvisning till kofotaroch smörgåsar (inte kofötter ochsmörgäss).

Slutligen vill jag nämna det provinsiellaoch finlandssvenska mössöron i betydelsen’nyutspruckna björklöv’. Det ordet brukar uppfattas som lite ”gulligt” avsverigesvenskar, men i rent sakliga sammanhang hör det inte hemma. Det motsvarandeordet i Sverige är musöron, men ocksådet är aningen vardagligt och provinsiellt.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.