Nu ska vi skriva ska 

Reuters ruta 13/9 2007

När jaggick i gymnasiet för snart femtio år sedan hade jag en modersmålslärare somtyckte att man gott kunde skriva ska, som en del radikala författareredan gjorde. Men hon var nog långt före sin tid. Ännu på 1980-talet varnormalformen skall åtminstone i sakprosa. I tidningspressen började skadyka upp på allvar på 1990-talet, och redan vid sekelskiftet rekommenderademediespråkvårdarna i första hand ska men framhöll ändå att formerna ärvalfria så länge man är konsekvent. Sedan dess har ska blivitdominerande i de flesta stilarter.

I lagspråket och till stor del i annatmyndighetsspråk har skall ändå hittillsbehållit sin position, i Sverige lika väl som i Finland. Men till exempel densvenska riksdagen har bland annat i utskottsbetänkanden allt mer gått över tillska, och nu är det dags för enändring också när det gäller lagspråket.

Rättskretsen i det svenska Regeringskansliet,som består av bland annat expeditionschefer och rättschefer, har rekommenderatatt ska i stället för skall används i alla officiella texterfrån Regeringskansliet som ska komma ut efter riksdagens öppnande den 18september i år. Det gäller förstås i första hand nyskrivna lagförslag ochförordningar, men också ändringar i gammal lag – enligt samma principer somockså hittills har tillämpats i fråga om den språkliga formen i ändrade lagrum.

Och Finland följer efter. Statsrådets svenskaspråknämnd har i början av september beslutat rekommendera att de somöversätter regeringspropositioner, förordningar och andra texter inomstatsrådet övergår från skall till ska under hösten 2007. Övergången skersmåningom, allteftersom nya texter översätts.

En sådan övergång från skall till ska ärknappast särskilt revolutionerande. Det är viktigt att lagspråket följer den allmännaspråkutvecklingen, och också tidigare har man ju gått över från former som tager och giver till tar och ger. I allmänspråket får naturligtvisden som så önskar fortsätta att skriva skall,men man bör vara medveten om att det snart kommer att uppfattas som lättålderdomligt – utom i talesätt och fraser som ”det ena du vill, det andra duskall”.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.