På måndag, på en måndag och på måndagen

Reuters ruta 29/11 2012

Under de senasteveckorna har jag ett antal gånger i olika finlandssvenska tidningar stött påatt uttryck av typen ”på söndag” har använts i den allmänna betydelsen ’på ensöndag’ eller ’på söndagarna’, alltså i meningar som ”det är praktiskt att mannumera kan handla på söndag”, ”vi brukade ha möte på tisdag” eller ”de gångerbarnen har skola på lördag”. I andra fall har samma uttryck använts omförfluten tid: ”det hände på måndag”. Det kan därför vara dags för en repetitionav tidsuttryck med på plus veckodag.

Uttryck med påplus veckodag i obestämd form singularis (vi ses på lördag) avser på svenskanormalt den närmast kommande veckodagen i fråga. Tidigare användes ävenprepositionen om (om lördag), men detkan numera betraktas som föråldrat. I finlandssvenska stöter man ocksåfortfarande på motsvarande uttryck med i(i lördag), vilket jag bestämt avråder från bland annat för att det kan ledatill förväxling med i lördags som juanvänds om förfluten tid. Troligen beror det på påverkan från uttryck som i jul och i vår om den närmast kommande helgen respektive årstiden.

Uttrycket på lördagkan i och för sig någon enstaka gång användas också i rubriker och liknande ibetydelsen ’på en lördag’. Till exempel en rubrik som Skola på lördag? kan användas för en insändare om hur lämpligt detär att låta barnen gå i skola en lördag. Men i löpande text bör man skriva på en lördag eller bara en lördag om man inte avser den närmastföljande lördagen. Handlar det om något fortlöpande använder man ju vanligen på plus bestämd form pluralis: ”deflesta mataffärer är numera öppna påsöndagarna”. Också på plusobestämd form pluralis förekommer, särskilt om det inte gäller alla veckodagari fråga: ”jag gillar att shoppa påsöndagar”.

Så har vi då ytterligare alternativet på plus bestämd form singularis (på måndagen). Det används framförallt för att ange en viss veckodag en viss vecka eller under ett visstevenemang. När vi talar om veckan före jul kan vi säga att vi gör det och detpå tisdagen och något annat på torsdagen, och när vi redogör för etttredagarsseminarium berättar vi vad som togs upp på måndagen, på tisdagen ochpå onsdagen. Men på måndagen kan oftaockså användas om förfluten tid i samma betydelse som i måndags eller förramåndagen: ”stadsfullmäktige beslutade påmåndagen att …” Utgångspunkten är då att lyssnaren/läsaren är införståddmed att den vecka som avses är den närmast föregående.

När det gäller andra tidsangivelser får jag nöja mig med atthänvisa till vad jag har skrivit i tidigare rutor. De hittas på adressenspråkinstitutet.fi.

 Mikael Reuter

mikael[at]undala.fi

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.