Pojke med kängor i motti

Reuters ruta 12/1 1990

Under vinterkriget fick vi lära oss två nya finska ord, som också upptogs i svenskan som sådana, nämligen motti och korsu. Jag har inte sett några svenska motsvarigheter i Finland, men hur är det i Sverige? Har orden accepterats också där, eller med vilka ord beskrev man de företeelser det var fråga om? Finns det över huvud taget några finska ord som införlivats med högsvenskan? Sauna? Fast i det fallet har vi ju bastu.
K-O. W., Pargas

Med tanke på de långvariga och nära kontakterna mellan finskan och svenskan är det egentligen ganska förvånande att det finns så få etablerade finska lånord i den allmänna svenskan. Det visar att kontakterna mellan finnar och svenskar för det mesta har skötts på svenska.

Men det finns ett antal ord också i det centrala svenska ordförrådet som kommer från finskan. Det mest kända bland dem är väl pojke, som är belagt i svenskan redan på medeltiden men började användas mera allmänt på 1600-talet för att småningom tränga undan andra ord med samma betydelse.

Det är anmärkningsvärt att så centrala begrepp som 'pojke' och 'flicka' uttrycks med så olika ord i de nordiska språken: danskans dreng och pige, norskans gutt och jente (pike), svenskans pojke (gosse) och flicka. Och både pojke och gosse (av osäkert ursprung) är relativt sena ord i svenskan, där de har trängt ut dräng och sven som fått andra betydelser.

Ordet piga förekommer i varierande form och betydelse i alla de nordiska språken – även i isländskan. Också det har förmodats vara ett tidigt lån från finskan (piika), men forskarna är numera relativt eniga om att det är det finska ordet (liksom estniskans piiga) som är lån från svenskan.

Däremot är det klart att svenskan från finskan har lånat två ord för stadiga skodon, nämligen känga (fi. kenkä) och pjäxa (fi. pieksu). Känga används i dagens svenska om relativt högskaftade snörda eller knäppta skor (främst för damer), medan pjäxa är det som vi i Finland ofta med ett annat lån från finskan kallar monor (med kort å-ljud). Man talar alltså i Sverige om skidpjäxor och slalompjäxor – ett bruk som är främmande i finlandssvenskan åtminstone i södra Finland.

Däremot förekommer skidkängor och slalomkängor i finlandssvenskan, men enligt uppgift inte i Sverige. Gemensamt för kängor, pjäxor och monor är i varje fall att alla orden är lån från finskan.

Sedan finns det ett antal mer eller mindre vardagliga ord i svenskan som också är gamla lån från finskan. Hit hör hyvens 'bra, förträffligt' (hyvin), kola 'dö' (bl.a. i uttrycket kola vippen; fi. kuolla), kova 'pengar' (urspr. av fi. kova raha, uttrycket fanns på sedlar i 1700-talets Sverige och uttalet med långt o tyder på att det är ett lån från den skrivna formen) och rappakalja 'strunt' (fi. rapakalja 'osilat spisöl'). Anmärkningsvärt är att de här orden – i synnerhet hyvens – är företrädesvis rikssvenska.

Detsamma gäller ytterligare ett ord som förmodas ha finskt ursprung, nämligen kul 'bra, trevlig' (trol. från fi. kyllä).

Ordet motti kom in i svenskan i samband med krigen för ca femtio år sedan. Det finska ordet är i sin tur ett lån från svenskans mått och avsåg från början ett famnmått av ved (där veden är "inspärrad"). I Svenska Akademiens ordlista fanns motti med i nionde (1950) och tionde (1973) upplagan, men det har gått ut igen i den elfte upplagan (1986). Det var ett ord av sin tid, viktigt för att skildra krigshändelserna men föga behövligt i dagens Sverige. I den mån man i dag har anledning att tala om mottir skulle man snarast använda ordet säck.

Vad gäller korsu så kan det hända att det har haft en viss spridning i Sverige bland folk som har talat om Finlands krig, men det har aldrig tagits in i SAOL. Företeelsen har ju inte varit aktuell inom Sveriges gränser, så någon direkt svensk motsvarighet finns inte heller.

Det internationellt mest spridda finska ordet är sauna, även om de "saunor" man träffar på ute i världen inte alltid har så mycket gemensamt med våra bastur. Men svenskan har sedan gammalt ordet bastu, så något behov att låna in sauna har egentligen inte funnits. Man kan stöta på det i rikssvenskan, men jag tror jag vågar påstå att sauna hör till de ord som inte lånas in ens i starkt finskpåverkad finlandssvenska.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.