Prefekter och andra chefer

Reuters ruta 7/6 2000

I diskussionen kring den svenska professuren i offentlig rätt har en av de medverkande presenterats som förman för den aktuella institutionen. Men några förmän förekommer inte i sådana akademiska sammanhang. Professorn i fråga är självfallet institutionens prefekt och inget annat.

Det finska ordet esimies har alltså en vidare betydelse och en betydligt mer omfattande användning än det svenska förman, trots den synbara likheten. Den vanligaste motsvarigheten på svenska är helt enkelt chef, och ytterligare ett alternativ är föreståndare.

På svenska är förman nämligen inte vilken chef som helst, utan ordet används huvudsakligen i två sammanhang: dels om arbetsledare i praktiskt arbete, dels om chefer i militären och polisen.

Förmän förekommer alltså förutom i militären och polisen t.ex. inom skogsarbete, industri och fastighetsförvaltning, på laboratorier och expeditioner osv., men sällan inom direkt kontorsarbete och än mindre i akademiska sammanhang. Ett bra exempel är förteckningen över befattningskategorier vid Uppsala universitet, där samtliga förmän finns bland teknisk personal: expeditionsförman, bokbinderiförman, lokalvårdsförman, tryckeriförman och trädgårdsförman.

Ett fåtal undantag bekräftar regeln. T.ex. inom studentnationerna i Sverige tycks man i vissa sammanhang ha förmän för olika funktioner, och något enstaka exempel kan man hitta på att förman används mer allmänt i betydelsen (någons) chef.

Chefer är i sin tur alla som har underlydande (eller medarbetare som det ofta kallas med ett trevligare ord). Det betyder att det kan finnas chefer på alla nivåer, från förmän till koncernchefer. Den finska hierarkin där johtaja (direktör) vanligen uppfattas som finare än päällikkö (chef) har alltså inte någon motsvarighet på svenska. Också de flesta direktörerna har sina chefer, och högst i hierarkin i de stora koncernerna sitter koncernchefen, på finska ofta kallad pääjohtaja (vilket helst inte skall översättas med finlandismen chefdirektör). Chefen för större statliga verk kallas vanligen generaldirektör (också det på finska pääjohtaja).

I flera fall motsvaras esimies eller johtaja av föreståndare. En föreståndare är vanligen chef för en relativt liten enhet, även om det kan vara fråga om olika nivåer, t.ex. butiksföreståndare och föreståndare för Svenska språknämndens sekretariat. Själv är jag föreståndare för svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken (på finska osastonjohtaja). Ett undantag från regeln om att föreståndare basar för mindre enheter är förstås den närmast historiska titeln riksföreståndare.

Och cheferna för universitetsinstitutioner, vissa forskningsinstitut osv. kallas som sagt prefekter.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.