Preteritum eller perfektum?

Reuters ruta 23/8 1991

En återkommande förstasidesnyhet i Hbl är att en viss bilfirma ”justerade” sina bytesbilspriser. Jag störs av imperfektformen och skulle hellre skriva har justerat. Har jag rätt, och i så fall varför?
Översättare

Det är riktigt att en bilfirma som vill berätta att priserna på bytesbilar är lägre än tidigare bör skriva vi har justerat bytesbilspriserna. Perfektformen har justerat visar att det är fråga om en åtgärd som har fortsatt relevans, medan preteritumformen justerade framhåller det momentana: vid en viss tidpunkt skedde en justering, men den har inte nödvändigtvis någon betydelse i dagens läge.

Svenskans tempus, och bl.a. just skillnaden mellan preteritum (även kallat imperfektum) och perfektum, har behandlats rätt nyligen i en artikel av professor Erik Andersson i tidskriften Språkbruk (nr 1/1991). Jag hänvisar till den artikeln för närmare studier; här kan jag bara ta upp de viktigaste aspekterna på frågan.

En viktig orsak till att grammatiker i dag helst undviker termen imperfektum och i stället använder preteritum är att imperfektum antyder att handlingen skulle vara ofullbordad. I svenskan är det nämligen snarare tvärtom: det som beskrivs med preteritum är oftast fullbordat, medan det som återges med perfektum ofta är ofullbordat och fortfarande pågår. Jämför t.ex. satserna
Kalle bodde i Pargas i tre år.
Kalle har bott i Pargas i tre år.

I det förra fallet är det klart att Kalle flyttade bort från Pargas efter de tre åren (även om han kanske nu har flyttat tillbaka igen), medan han i det senare fallet mycket väl kan bo kvar i Pargas efter sina första tre år där.

Ett annat exempel:
I år hade jag semester i fyra veckor.
I år har jag haft semester i fyra veckor.

Preteritumformen hade säger klart att det nu är slut med semestern, medan perfektformen har haft antyder att semestern kanske fortsätter eller att jag kan tänkas ta ut ytterligare någon semestervecka.

Det väsentliga med perfektum är att det är en form som knyter an till talögonblicket och visar att det förflutna har en betydelse för nuet, antingen så att det kan upprepas på nytt eller så att det på något annat sätt påverkar nuet. Perfektum kan därför i de flesta fall inte användas med tidsadverbial, utan då använder vi preteritum: Jag hade semester i juni och juli. Jämför:
Familjen semestrade i Stockholms skärgård i juni (upplysning om en enstaka företeelse).
Familjen har ofta semestrat i Stockholms skärgård (och kommer förmodligen att göra det igen).

Om vi undantagsvis kombinerar perfektum med en tidsangivelse innebär det att det vi berättar har relevans för nuet. Jag har ätit lunch klockan två kan man t.ex. säga som förklaring till att man inte vill ha en tidig middag.

Belysande är också att vi inte normalt kan använda perfektum för att beskriva något som en avliden person gjorde under sin levnadstid. Om min far, som lever, kan jag säga Han har besökt London flera tiotal gånger, men om en avliden person måste man säga Han besökte London... Undantaget är om det som den avlidne gjorde så att säga lever kvar, dvs. har relevans för nutiden: Sibelius har komponerat sju symfonier (men: Sibelius satt ofta på Kämp).

Om vi nu återgår till de sänkta priserna ser vi alltså att preteritumformen framhåller själva prissänkningen som en enskild, avslutad företeelse. Som en nyhetsrubrik kan man gott tänka sig Oy Firma Ab sänkte priserna med 10 %. Men vill affären framhålla att detta har en betydelse för kunderna bör den skriva Vi har sänkt våra priser med 10 %.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.