Returtrafiken
Reuters ruta 25/6 2009
Efter årets midsommarhelg, liksom efter alla större helger, var det knappast någon tidning i Finland som inte skrev något om returtrafiken. Antingen har returtrafiken löpt smidigt eller så har det förekommit stockningar och olyckor av olika slag. Men läs tidningarna i Sverige – där förekommer ordet returtrafik inte en enda gång i den här betydelsen.
Ordet returtrafiksom motsvarighet till finskans paluuliikenneanges som finländskt i Stora finsk-svenska ordboken, men i det stora hela fårdet nog räknas som en tämligen okänd finlandism. Det finns inte iFinlandssvensk ordbok eller i någon av dess föregångare, och det har migveterligen aldrig tagits upp i språkspalter och liknande. En orsak kan vara attvi uppfattar det som så självklart och självförklarande.
Vad skriver och säger man då i Sverige imotsvarande fall? Det kan man egentligen inte svara på, eftersom det heltenkelt inte finns något standardord eller någon standardfras. Som sverigesvenskmotsvarighet till det finlandssvenska ”påskens returtrafik förflöt lugnt” gerStora finsk-svenska ordboken ”trafiken med hemvändande påskfirare förflötlugnt”, och så kan man förstås säga. ”Det gick sakta framåt för alla hemvändandemidsommarfirande tidigare under dagen” stod det t.ex. i en svensk tidning förtvå år sedan. Men någon standardfras är det inte.
Faktum är att man i Sverige inte på samma sättskiljer mellan de olika delarna av helgtrafiken. Man talar om jultrafiken,påsktrafiken och midsommartrafiken, men pekar inte särskilt ut returtrafiken.Att vi gör det i finlandssvenskan beror förstås på att begreppet finns påfinska. Intressant nog har vi å andra sidan inte något etablerat ord förtrafiken inför en helg, trots finskans menoliikenne.
Ordet returtrafikanvänds däremot i svenskan i en helt annan betydelse, som hänför sig till data-och teletrafik. Man talar till exempel om returtrafiken från basstationer och returtrafikenfrån användarnas mobiler.
Jag har diskuterat ordet returtrafik i den finlandssvenska betydelsen med en erfaren mediespråkvårdarei Sverige, och hon tyckte att det är ett bra och funktionellt uttryck som gärnakunde introduceras också i sverigesvenskan. Det finns därför ingen anledningför oss att undvika det – tvärtom borde vi kanske försöka exportera det tillSverige.
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.