Samla frimärken och gå på skattjakt

Reuters ruta 1/2 1991

På ett kuvert som ges ut av postens frimärkscentral finns en bild av en man som samlar flygande frimärken i fjärilshåv, och under texten står det ”SAMLA FINLANDS OCH ÅLANDS FRIMÄRKEN”. Jag tycker att texten är avig på något sätt, som om mannen var ute och försökte samla upp bortflugna frimärken ägda av Finland och Åland. Jag skulle säga samla på finländska och åländska frimärken eller på frimärken från Finland och Åland. Hur är det, borde texten korrigeras?
J.S., Helsingfors

Man kan tala om att samla frimärken lika väl som att samla på frimärken, utan att egentligen lägga in någon skillnad mellan de två uttrycken. Man kan också, i princip, tala om Finlands och Ålands frimärken – med vissa klara begränsningar. Men jag håller med om att det inte är god svenska att säga ”samla Finlands och Ålands frimärken”. Jag skall försöka reda ut varför.

Även om det inte är någon större skillnad mellan att samla frimärken och att samla på frimärken kan det finnas en ganska klar skillnad i betydelse mellan samla och samla på, som kommer fram i andra sammanhang. Vi kan jämföra t.ex. uttryck som samla kottar respektive samla på kottar, där det förra i första hand betyder att man samlar ihop en mängd kottar för att t.ex. bränna dem, medan det senare snarast anger att man samlar på dem som hobby.

Vi kan också jämföra med uttryck som han samlade alla sina män omkring sig och hon samlade material till sin avhandling.

Det avgörande här är i varje fall den senare delen av texten, dvs. genitivformen ”Finlands och Ålands frimärken”. Utmärkande för s-genitiven i svenskan är nämligen att den alltid har bestämd funktion. Att ett ord styrs av en genitiv innebär att det är bestämt: Lisas bok är en bestämd bok, inte vilken som helst bok skriven eller ägd av Lisa. (En följdverkan av detta är ju att genitiv inte i standardsvenska kan följas av bestämd form; det är bara i vissa dialekter man kan tala om ”Kalles båthuset”.)

”Finlands frimärken” innebär därför alla frimärken utgivna i Finland eller möjligen en viss bestämd delmängd av dem (t.ex. på en utställning).

Det som gör uppmaningen ”Samla Finlands och Ålands frimärken” i det närmaste otänkbar är just kombinationen av betydelsen hos det enkla samla och den bestämda innebörden i Finlands och Ålands frimärken. Man får mycket riktigt en uppfattning av att det är fråga om att samla ihop alla dessa frimärken. Samla på Finlands och Ålands frimärken eller samla frimärken från Finland och Åland hade i och för sig varit möjliga formuleringar, men bäst är utan tvekan Samla på frimärken från Finland och Åland (eller på finländska och åländska frimärken). 

***

Årets reakatalog från Akademiska bokhandeln börjar med uppmaningen ”Kom på skattejakt!”. Måste inte detta ses som en uppmaning till skattemyndigheterna?
Skatteplanerande skattsökare

Sammansättningar på skatte- hänför sig nästan utan undantag till den skatt vi skall betala till stat och kommun. I gengäld har de flesta sammansättningar på enbart skatt- att göra med den andra betydelsen hos ordet, alltså en samling dyrbarheter. Undantag från dessa regler är, i den långa förteckning över sammansättningar som ingår i Svenska Akademiens ordlista, å ena sidan skattefynd som en tillåten biform till skattfynd, å andra sidan bl.a. skattmas, skattsedel och skattskyldig.

Jag håller alltså helt med om att det i princip bara är skatteinspektörer som kan gå på skattejakt. Vi andra går på skattjakt (den enda form som står i SAOL).

Två konkurrerande former i Finland är skattöre, som används i lagtext, och skatteöre, som är den allmänspråkliga och i princip rätt bildade formen (jfr skattekrona i Sverige). Jag rekommenderar skatteöre i de fall då man inte är direkt bunden till lagtexten.

Apropå skatteöre är det skäl att än en gång ta upp det olämpliga uttrycket ”skatteörets pris” som översättning av veroäyrin hinta. Det är ju inte fråga om något pris på en vara eller en tjänst, utan om en uttaxering, och lagen talar mycket riktigt om uttaxering per skattöre. Vill man uttrycka det kortare kan man tala om (kommunal) skattesats eller skatteuttag. Uttryck som ”skatteöret stiger till 16 penni”, ”oförändrat skatteöre i Pargas” är i och för sig inte helt logiska och korrekta och utdöms av många experter, men bör ändå enligt min och många andras mening accepteras som ett slags elliptiska förkortningar i allmänspråket. De är i varje fall bättre än ”skatteörets pris”.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.