Skicka en adress

Reuters rutor 13/2 2008

Vi sombor i Finland vet att ett alternativ till blommor eller telegram när man villhylla någon eller kondolera är att skicka en adress. Det kan vara enlyckönskningsadress med inbetalning till något i stil med Svensk hyllningsfond,eller en kondoleansadress med inbetalning till Cancerstiftelsen ellermotsvarande.

Slår man upp ordet adress i en svensk ordbok hittar man emellertid inteden här betydelsen. En adress är – bortsett från uppgift om belägenheten av enplats – en ”kollektiv lyckönskningsskrivelse vanl. till ngn jubilerande,nyutnämnd etc. person: hyllningsadress” (Svensk ordbok), eller alternativt enformell böneskrivelse e.d. (massadress). Observera alltså det kollektiva: dethandlar om en stor mängd undertecknare, inte till exempel en familj eller ettpar.

Är då adress i den finlandssvenska – eller snarare finländska –betydelsen en finlandism som vi borde undvika? Språkkontrollprogrammet Svefixvarnar till exempel om man skriver kondoleansadress och påpekar att detär en finlandism och att man hellre ska skriva kondoleans eller kondoleanstelegram.

Ändå menar jag att så inte riktigt är fallet. Problemet är nämligen attdet strängt taget inte finns någon direkt motsvarighet till våra lyckönsknings-och kondoleansadresser i Sverige, och därför finns det inte heller ord för dem.Att vi använder adress i den här betydelsen är alltså snarast det manbrukar kalla en oegentlig finlandism, det vill säga ett svenskt ord för enenbart eller huvudsakligen finländsk företeelse. Det närmaste man kommer iSverige är uppenbarligen något som prosaiskt brukar kallas en namnlista,men en sådan är enligt vad jag har förstått en lista över samtliga personer somför att kondolera har betalat in pengar t.ex. till en fond, och den skickas avfonden till de anhöriga i en form som liknar våra adresser.

Vi kan därför enligt min mening med gott samvete fortsätta att skickabåde lyckönsknings- och kondoleansadresser och kalla dem så utan att de behövervara ”kollektiva” skrivelser. Det handlar helt enkelt om en sedvänja som intehar en direkt motsvarighet i Sverige.

Sedan använder vi ju ibland adress också i en annan enbartfinlandssvensk betydelse, nämligen om en protestlista. Där finns det störreskäl att undvika ordet, eftersom vi lika väl kan klara oss just med det allmäntsvenska protestlista.

Mikael Reuter 

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.