Skörda havren och sprid gödseln

Reuters ruta 14/8 2002

Det är skördetider, och vetet ska tröskas, liksom kornet och – ja, är det havret eller havren? Och när skördetröskan har gjort sitt och spannmålen – eller spannmålet? har samlats i lårarna, är det då gödseln eller gödslet som ska spridas på åkrarna?

En översättare med jordbruk som en av sina specialiteter har bett mig ta upp den oriktiga användningen av neutrum i flera ord som hänför sig till jordbruket – utöver de tidigare nämnda också flis, som kan användas både som bränsle och för kompostering.

Låt mig alltså genast slå fast att det heter havren, spannmålen, gödseln och flisen. Här ger ordböckerna inga alternativ, och i professionella texter förekommer formerna havret, spannmålet, gödslet och fliset nästan aldrig.

Men ändå kan vi inte komma ifrån att de formerna är, om än inte vanliga så i varje fall rätt ofta förekommande i mindre professionella texter, t.ex. på webben. Grovt taget vart tionde belägg på de aktuella orden har den felaktiga neutrumformen. Det handlar alltså inte om rent tillfälliga misstag. Vad kan det då vara fråga om?

För det första är ju alla orden ämnesnamn, och det innebär alltså att man inte använder obestämd form med artikel: man talar inte om en havre, en spannmål osv. Det här kan vara en bidragande orsak till att många urbana svenskar har en försvagad känsla för ordens genus. Men en mer sannolik förklaring är nog att det handlar om analogi. Vetet och kornet drar med sig formen havret (fast vi har ju också rågen som motvikt), bränslet (och kanske bindslet) för med sig gödslet. Vad fliset beror på är svårare att säga, men kanske det har att göra med att ämnesnamn rätt ofta är neutrum (jfr de relativt vanliga ”bensinet” och ”urinet” i stället för bensinen och urinen, fast också där har vi ju analogin med porslinet och adrenalinet).

När det gäller spannmålen/spannmålet är situationen lite annorlunda. Faktum är nämligen att ordet tidigare också har kunnat vara neutrum, och slutleden -mål är ju i alla andra sammanhang neutrum, vilket säkert är avgörande för dem som talar om spannmålet. Men i dagens svenska har formen spannmålen (som i och för sig användes redan på 1500-talet) etablerat sig och blivit den enda som nämns i moderna ordböcker. Betydelsen av spannmål var ursprungligen ett slags skatt eller avgift in natura.

Vilken betydelse analogin kan ha har vi för övrigt fått färska exempel på i samband med EM. Att medaljen för tredje placering på svenska kallas bronset råder det ingen tvekan om, även om metallen brons är den-genus med den bestämda formen bronsen. Guldet och silvret har dragit med sig bronset, och det är otänkbart att säga att ”bronsen” gick till Mikaela Ingberg.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.