Statyer och rangordnade tårtor

Reuters ruta 17/3 1989

För en dryg månad sedan figurerade statyn av Mikael Agricola utanför Åbo domkyrka i tidningsspalterna. I en av insändarna talades det om ”likstatyn” (visserligen med citationstecken också i insändaren) – tydligen en översättning av finskans näköispatsas. Så kan det väl inte heta?
M.W., Helsingfors

Nej, så kan det nog inte heta på svenska, även om de flesta statyer reses först efter att personen i fråga dött. Trots att adjektivet lik betyder ’som liknar’ har lik- i sammansättningar inte en sådan betydelse som skulle kunna komma i fråga i det här fallet. Vi kan inte tala om ”liktavlor” eller ”likporträtt” om vi t.ex. avser tavlor och porträtt som är föreställande, dvs. som efterbildar verkligheten.

Vad finskans näköispatsas motsvaras av på svenska är emellertid inget problem: det är rätt och slätt staty (enligt Svensk ordbok ”fristående skulptur av figur i hel gestalt”). Vill man vara övertydlig kan man naturligtvis tala om en föreställande staty.

Att finskan här har en precisering av ordet patsas beror på att detta har en betydligt vidare betydelse än svenskans staty: det kan avse stolpar, pelare och allslags monument – jfr t.ex. kilometripatsas.

Monumentet över Paasikivi intill Glaspalatset i Helsingfors kan alltså kallas patsas på finska men inte staty på svenska. Eventuellt kunde man tänka sig att tala om en stod rest till Paasikivis minne, även om ordböckerna inte direkt ger något stöd åt en sådan betydelseskillnad mellan staty och stod.

***

I finskan kan man sätta t.ex. personer som har deltagit i en tävling eller ett prov i ”paremmuusjärjestys”. På svenska skulle det väl närmast bli ”i ordning efter den bästa”, men det låter ganska konstlat. Vidare kan frågor och ärenden behandlas i ”tärkeysjärjestys”, ordagrant i ”viktighetsordning”, men också den översättningen låter litet besynnerlig.
Hur skall man på god svenska komma till rätta med dessa båda finska ord?
Villrådig

Finskans paremmuusjärjestys har en mycket nära motsvarighet i det svenska rangordning, enligt Svensk ordbok ”placering i turordning efter kvalitativa egenskaper”. Det kanske inte passar alltid, men för det mesta går det bra. Svensk ordbok har som exempel bl.a. ”rangordningen mellan de sökande”.

För ”panna paremmuusjärjestykseen” kan vi på svenska använda ett enda ord, verbet rangordna, t.ex. ”rangordna de sökande enligt deras resultat i inrädesprovet”.

Skall man översätta tärkeysjärjestys med ett enda ord kan det inte gärna bli något annat än viktighetsordning, och det är i och för sig ett användbart ord. Men man behöver ju inte alltid översätta ordagrant. Ett naturligt sätt att återge frasen ”asiat käsitellään tärkeysjärjestyksessä” vore t.ex. att säga ”vi behandlar de viktigaste frågorna först”. Ytterligare en möjlighet är i vissa fall att omskriva med prioritera.

***

Bör vi inte gå in för att ”utrota” fennicismerna torrkaka och fyllkaka/fylld kaka, som man ibland hör. Rikssvenskar, och även många finlandssvenskar, står helt förvirrade inför dessa ord. Jag har t.o.m. en gång sett ordet ”bröllopsfyllkaka”. Men kanske gästerna blev väldigt fulla! I den mån bagerierna använder dessa ord borde de fås att frångå bruket och övergå till högsvenska, sedan följer nog handeln och konsumenterna efter.
J.S., Helsingfors

Vissa benämningar på maträtter, bakverk o.dyl. hör till de envisaste finlandismerna. Många av dem är sådana att knappast någon finlandssvensk skulle drömma om att byta ut dem mot motsvarande rikssvenska ord. Hit hör t.ex. fisv. leverlåda, rsv. korvkaka. Också semlan i den finlandssvenska betydelsen är totalt etablerad, även om många finlandssvenskar vet att semla i rikssvenskt språkbruk betyder ’fastlagsbulle’.

Torrkaka och fylld kaka (eller rentav fyllkaka) hör kanske till gränsområdet. Jag tror knappast att de går att utrota ur vårt språk, men jag håller med frågaren om att professionella språkbrukare och inte minst branschfolket (bagerier, affärer) bör hålla sig till de allmänsvenska orden kaka (sockerkaka etc.) och tårta (även i sammansättningar som glasstårta, frukttårta och naturligtvis gräddtårta och bröllopstårta).

Till saken hör att småbröd ofta kallas kakor i Sverige och att vi i Finland använder tårta om vissa små bakverk som definitivt inte skulle kallas tårtor i Sverige, framför allt jultårtor och Runebergstårtor.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.