Stor eller liten bokstav i myndighetsnamn?
Reuters ruta 29/10 2003
Att riksdagen, regeringen och statsrådet skrivs med liten bokstav är väl nästan alla eniga om. Detsamma gäller republikens president, utom ibland vid artigt tilltal (”Fru Republikens President”). Men hur är det med högsta domstolen, undervisningsministeriet, utbildningsstyrelsen, forskningscentralen för de inhemska språken och tekniska högskolan?
I lagtext och andra officiella texter har sådana namn på myndigheter tidigare av tradition skrivits med liten bokstav. Till exempel i lagen om forskningscentralen för de inhemska språken skrivs forskningscentralens namn just så, med litet f. Detsamma gäller lagarna om bl.a. utbildningsstyrelsen, meteorologiska institutet, statistikcentralen och museiverket. I tidigare lagstiftning skrevs till och med högskolor som svenska handelshögskolan och tekniska högskolan med liten bokstav, men i universitetslagen av år 1997 har de alla fått stor bokstav.
I dag är det i varje fall klart att utvecklingen går mot stor begynnelsebokstav i sådana benämningar som har tydlig namnkaraktär. Till exempel Utbildningsstyrelsen har aktivt gått in för att dess namn ska skrivas med stor bokstav både på finska och på svenska, och detsamma gäller Forskningscentralen för de inhemska språken. På undervisningsministeriets officiella webbplats finns en nyhet om att en ny generaldirektör för Museiverket (med stort M) har utsetts. Pensionsskyddscentralen skrivs ännu i författningar från 1990-talets början med litet p, medan namnet på 2000-talet skrivs med stor bokstav också i så officiella dokument som utslag från högsta domstolen och broschyrer utgivna av social- och hälsovårdsministeriet.
Undantagen från regeln om stor bokstav är än så länge ministerierna och de högsta domstolarna. Att jag i förra stycket skrev högsta domstolen och social- och hälsovårdsministeriet var alltså ingen tillfällighet. I officiella texter kan man få läsa att ”Utbildningsstyrelsen skall årligen lämna undervisningsministeriet en utredning om... ” I Sverige däremot skriver man numera både departementens namn och t.ex. Högsta domstolen och Regeringsrätten med stor bokstav, och i synnerhet i fråga om domstolarna börjar det förekomma vacklan också hos oss. Det skulle inte förvåna mig om vi i Finland snart följer efter Sverige i det här avseendet, både på finska och på svenska.
Med liten bokstav skrivs däremot säkert också i framtiden sådana benämningar som justitiekanslern, riksdagens justitieombudsman, kriminalvårdsväsendet, länsstyrelsen i Västra Finlands län och försvarsmakten. I de fallen handlar det ju om beskrivande benämningar snarare än benämningar med tydlig namnkaraktär.
För den som tvekar har Statsrådets svenska språknämnd gett två handfasta rekommendationer: 1. Om du översätter, använd stor respektive liten bokstav på samma sätt som i den finska texten. 2. Om du skriver direkt på svenska, följ myndighetens eget bruk. Och det senare är ju, som vi har konstaterat, allt oftare att namnet skrivs med stor begynnelsebokstav.
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.