Subjektsregeln
Reuters ruta 14/7 1989
Två citat ur Hbl:
”Som värdinna för släkt och vänner var hennes kokkonst uppskattad.”
”Inför rätten, iförd röd skärmmössa och mörka solglasögon, var ihågkomsten lite annorlunda.”
Ett liknande fel förekommer i texten på vissa gamla skyltar på tågen i Finland:
”Dörren öppnas genom att trycka på knappen”.
I vilken mån kan sådana brott mot subjektsregeln godtas i dagens svenska?
Borde det för resten inte heta hågkomst utan i?
ML, Karis
Den så kallade subjektsregeln och dess giltighet har nyligen behandlats av grammatikern Erik Andersson i en artikel i Språkbruk 1/1989. Han konstaterar där att vissa typfall som förut har betraktats som brott mot subjektsregeln numera har blivit så vanliga i svenskan – ingalunda bara i Finland – att många inte alls lägger märke till dem och att det är dags att acceptera dem, t.ex.
Förgiftning kan undvikas genom att koka svampen.
Andra är mer påfallande och kan direkt leda till missförstånd, förvirring eller löje.
Subjektsregeln säger att tankesubjektet för infinitivfraser och vissa typer av predikativ och adverbial är detsamma som subjektet i hela satsen. Ser vi på de satser som citeras i frågan innebär det alltså att det är kokkonsten som är värdinna för släkt och vänner, att hågkomsten (inte ”ihågkomsten”) stod inför rätten och att dörren trycker på knappen.
Ett ofta citerat exempel är följande:
Vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan jag inte annat än beklaga Erik XIV.
Det andra exemplet i frågan påminner i viss mån om detta, men är ändå betydligt mindre störande. Av de tre anförda brotten mot subjektsregeln är detta det enda som jag skule kunna tänka mig att acceptera. Orsaken är att den inledande frasen
Inför rätten, iförd röd skärmmössa och mörka glasögon
i mitt tycke kan ses som en förkortning av en tänkt fullständig sats
När han stod inför rätten ..., och då går ju fortsättningen bra.
Fallen med infinitiv gäller ofta fraser inledda med efter att, genom att, för att eller i syfte att. Acceptabiliteten kan variera en hel del beroende på sammanhanget. De flesta är eniga om att meningar som de följande inte kan accepteras: För att bli mjuk måste du koka potatisen i minst tjugo minuter.
Efter att ha satt sig i vagnen föll hästen åter i sken.
Potatisen placerades i källaren för att få mera rum i skafferiet.
Motorn startas genom att dra i snöret.
Meningarna måste omskrivas på lämpligt sätt. I det första fallet kan vi tänka oss antingen
För att bli mjuk måste potatisen kokas ...
eller
För att potatisen skall bli mjuk måste du koka den ...
I den andra meningen måste vi ändra början till
Efter att hon hade satt sig ...
I den tredje är det antingen fråga om att
Vi placerade potatisen i källaren för att ...
eller att
Potatisen placerades ... för att vi skulle få mera rum ...
Den sista meningen är en ganska vanlig typ i t.ex. instruktionsböcker. Det bästa är ofta att göra om satsen till en uppmaning:
Starta motorn genom att dra i snöret,
Tryck på knappen så öppnas dörren.
I andra fall är det som sagt lättare att acceptera det som formellt sätt är ett brott mot subjektsregeln. Erik Andersson använder (avsiktligt) följande konstruktion i sin artikel om subjektsregeln:
Brott mot subjektsregeln kan dock undvikas genom att konstruera infinitiven som en fullständig sats.
Här är det ju inte brotten som skall konstruera infinitiven, men ändå är det knappast många som spontant vill ändra meningen till
Brott mot subjektsregeln kan dock undvikas genom att man konstruerar ...
Andra exempel på meningar som de flesta språkbrukare av i dag torde vara beredda att acceptera är följande:
Husen skyddas mot röta genom att impregnera virket med giftig färg.
Fabriken såldes i syfte att förbättra lönsamheten.
Det tycks framför allt vara vissa typer av satser med genom att, för att och inte minst i syfte att som kan accepteras, bland annat för att de alternativa omskrivningarna ofta skulle bli krångliga.
Men vi bör fortfarande använda dem med återhållsamhet och urskillning. Det är alltid bäst att i första hand följa subjektsregeln eller använda en fullständig bisats (t.ex. genom att man impregnerar virket) – då undviker man negativa reaktioner bland läsarna.
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.