Taggad

Reuters ruta 4/10 2006

Reinfeldt var taggad när han kom till debatten med Persson, kunde man läsa inför det svenska riksdagsvalet. Taggade var också många andra politiker inför valet, liksom många idrottsmän är taggade inför kommande tävlingar. Och läser man svenska bloggar får man se hur ungdomarna taggas av varandra. Men vad handlar det om för taggar?

Taggad betyder enligt Svensk ordbok "koncentrerad och inställd på att göra sitt bästa". Svenska Akademiens ordbok SAOB säger att taggad används om en person som är alert eller på bettet eller "laddad": Vi vann rättvist – målvakten var taggad och bra. På det här sättet tycks taggad ha använts åtminstone sedan 1990-talet.

Söker man exempel på taggad på webben hamnar man i de flesta fallen på privata bloggar, alltså webbdagböcker. Där tycks verbet tagga användas lite annorlunda, närmast i betydelsen 'utmana'. Bloggskrivaren har blivit taggad av någon annan, och taggar i sin tur någon eller några: "Igår blev jag taggad av RS", "Härmed taggas följande herrar".

Varifrån kommer då detta tagga och taggad? Har det med vanliga taggar att göra, eller är det en anglicism? Tag på engelska betyder ju bland annat 'lapp, märke, etikett'. Är man på något sätt "märkt" när man är taggad?

Nej, i det här fallet är det vanliga svenska taggar som ligger bakom verbet tagga. SAOB associerar det med tagg i den överförda betydelse som vi har till exempel i en tagg i hjärtat eller en tagg av saknad. Det kan vara riktigt, men samtidigt bör man jämföra med tagga till i betydelsen 'skärpa sig; göra vassare eller tuffare': "Det är dags att tagga till nu", "Vi måste tagga till anfallet". Den som är taggad är kanske både eggad av taggar som sticks och själv försedd med vassa taggar?

Sedan finns det faktiskt ett annat verb tagga som kommer direkt från engelskans tag. Det är en term som används i språkvetenskapen eller egentligen språkteknologin, och betydelsen är att förse en text (i elektronisk form) med särskilda markeringar som anger grammatisk form m.m. och som underlättar en datamaskinell analys av texten. För att kunna användas effektivt för språkvetenskaplig forskning ska alltså så kallade textkorpusar helst vara taggade. Och det är något helt annat än de taggade politikerna, idrottsmännen och bloggskribenterna.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.