Utsjoki kommun och Kuopio torg

Reuters ruta 6/4 2005

I flera tidigare språkspalter (på 1980-talet) har jag tagit upp frågan omgenitiv av nordiska ortnamn som slutar på vokal i vissa fasta fraser som Borgådomkyrka, Åbo hamn och Malmö stad. En frågeställare undrar nu om dettaverkligen också gäller finska ortnamn. Borde man inte tala om Utsjokis kommunoch Jyväskyläs landskommun?

Intressant nog är detta en fråga som inte tycks ha behandlats i densvenska språkvårdslitteraturen och inte heller uttryckligen tas upp i SvenskaAkademiens stora grammatik eller den mer populärt hållna och normativa SvenskaAkademiens språklära. Det talas bara allmänt om genitiv av ortnamn som slutarpå vokal, men exemplen är i praktiken alltid svenska.

Studerar man det faktiska språkbruket så visar det sig också att begränsningentill nordiska ortnamn är långtifrån absolut. Man talar visserligen oftast omtill exempel Milanos domkyrka och Moskvas universitet, men kombinationer somBologna universitet, Barcelona centrum och Toronto flygplats är ungefär likavanliga som motsvarande kombinationer med s-genitiv. Kanske är det dags attutvidga regeln till att omfatta alla ortnamn på vokal, förutsatt att dethandlar om fasta fraser?

En av huvudorsakerna till att bland annat jag själv har talat omnordiska ortnamn är väl att det främst är i samband med dem som vi har fastaförbindelser av namnkaraktär. Åbo domkyrka och Solna centrum är etableradebegrepp i svenskan på ett annat sätt än Milanos domkyrka och Barcelonascentrum.

När det gäller finska ortnamn är praxis klar. Det finns ingenanledning att ifrågasätta etablerade förbindelser som Utsjoki kommun, Kuopiotorg och Joensuu universitet. Också i Sverige talar man om Pajala kommun ochJukkasjärvi by. Bonden Pavo (som Runeberg stavade namnet) bodde visserligen högtbland Saarijärvis moar, men dessa moar befinner sig i den nuvarande Saarijärvikommun. På samma sätt skiljer vi mellan Borgås trähusbebyggelse och Borgådomkyrka eller Vasas bredaste gata och Vasa torg.

Kyrkslätts kommun

Ortnamn som slutar på konsonant ska däremotha normalt slut-s i genitiv. Det bör heta Kyrkslätts kommun, Jorvs sjukhus ochFagerviks herrgård, även om många bryter mot detta. Ett undantag är Kalmarslott och Kalmar stad, som beror på en äldre form Kalmare med vokal påslutet. Möjligen kan formen Kökar kommun (som kommunen själv använderofficiellt) ursäktas enligt en fotnot i Svenska Akademiens grammatik: ”Trotsspråkvårdares rekommendationer verkar bruket av egennamn utan -s blivanligare som framförställt attribut i namnliknande ordförbindelser. Detta gällert.ex. ortnamn som slutar på obetonad vokal + -r”.

 Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.