Väljarstöd och understöd

Reuters ruta 27/1 2012

I samband med presidentvalet har vi än en gång till lust och leda fått höra om de olika kandidaternas ”understöd”. När man hör det skulle man tro att det handlar om valfinansiering, eller möjligen om att kandidaterna donerar något till välgörande ändamål. På svenska används nämligen ordet understöd inte om en kandidats eller ett partis väljarstöd (i valenkäter) eller andel röster (i val).

Det här är ju något som jag har skrivit om flera gånger förut, och mycket tyder på att en sådan användning av understöd hör till det som språkvårdarkollegan Charlotta af Hällström-Reijonen i en färsk doktorsavhandling kallar fast förankrade finlandismer. Men jag vägrar ge upp.

Inför valet, när det handlar om valenkäter och liknande, talar man alltså på svenska om stödet för en kandidat eller ett parti, eller om kandidatens eller partiets väljarstöd. Det enkla stöd i genitivformer som Väyrynens stöd är i viss mån tvetydigt, även om sammanhanget vanligen ger den rätta tolkningen. Talar man om till exempel Väyrynens stöd bland sannfinländarna tolkas det som hans väljarstöd bland dem som vanligen röstar på Sannfinländarna, men säger man att Haavisto har Soinis stöd (vilket antyddes strax efter valet) så innebär det att Soini stöder Haavisto, inte att Haavisto har tagit över det stöd som Soini tidigare har haft bland väljarna.

I både tv-rapporteringen och många tidningar användes både väljarstöd och understöd när valresultatet presenterades. Men i det fallet, när valet väl är förrättat och rösterna avgivna, är egentligen också väljarstöd missvisande. Det som det handlade om var ju hur många faktiska röster (och hur stor andel av samtliga röster) som respektive kandidat hade fått – inte om hur många som sade sig stöda kandidaterna. Det riktiga här hade varit att tala om andel röster (eller röstandel) respektive antal röster.

Ordet understöd används på svenska främst om dels ”biträdande åtgärder som ger förstärkt verkan” (Svensk ordbok), dels om bidrag i form av pengar eller motsvarande. De "biträdande åtgärderna” kan vara både konkreta som artilleriets eldunderstöd till infanteriet och mer abstrakta som ett understöd som uttrycks för ett förslag framfört på ett möte. Den mest frekventa användningen verkar vara understöd i form av penningbidrag.

Mikael Reuter

mikael[at]undala.fi

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.