Beskedet var att Svenska Akademien efter år 2023 saknar medel för att finansiera den planerade revideringen av ordboken. I reda pengar handlar det om cirka 17 miljoner svenska kronor eller ungefär 1,65 miljoner euro per år. Akademien arbetar fortfarande på att hitta utomstående finansiärer. Om det misslyckas läggs redaktionen ner efter 2023.
Ordboksredaktionen har arbetat sedan slutet av 1800-talet, och det första häftet i ordboken publicerades 1893. Nu närmar sig jätteprojektet slutet av alfabetet.
Språk stadda i ständig förändring
Efter 2023 har avsikten varit att redigera de äldsta artiklarna och lägga till ord som inte tidigare kommit in – för att de inte ännu fanns när det aktuella ordboksavsnittet skrevs. Några sådana ord är allergi, dator, googla, klimatuppvärmning, slutförvaring. Många ord som finns med i ordboken är i starkt behov av uppdatering, t.ex. bil och buss för att ta ett par mindre känsliga exempel. Behovet av redigering är stort.
SAOB beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar. Med hjälp av genuina kronologiskt ordnade språkprov ges exempel på ordens betydelser och användning under olika tidsperioder. Ordboksartiklarna innehåller även information om varje ords uttal, böjning, stavning och etymologi. Bara tre andra ordböcker över germanska språk kan jämföras med SAOB – Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der Nederlandsche Taal och The Oxford English Dictionary.
Mycket har hänt i språket sedan SAOB:s äldsta artiklar publicerades. När det står ”numera” i de första artiklarna ska läsaren inte tolka det bokstavligt.
Ordboksartikeln abiturient, publicerad 1893, får exemplifiera detta. Ordet är idag en finlandism, eftersom abiturienter inte längre finns i Sverige, men i SAOB står det: ”lärjunge, som är färdig att lämna ett läroverk (vanl. för att afgå till ett annat o. högre, i sht till ett universitet); numera i sht om den, som står i begrepp att aflägga mogenhetsexamen”.
Det här är bara ett exempel på hur språket hela tiden utvecklas, och därför blir ett verk av det här slaget aldrig klart.
Språkvetare har uttryckt sin oro för SAOB:s framtid i ett gemensamt upprop som publicerades den 7 december 2021 i Svenska Dagbladet. Uppropet har även sänts till Svenska Akademien och till den svenska kulturministern Jeanette Gustafsdotter. Uppropet är undertecknat av över 700 personer, bland dem ett flertal språkvetare från Finland och Institutet för de inhemska språken.
Undertecknarnas oro sammanfattas i tre punkter:
- Låt inte den kompetens och erfarenhet ordboksredaktionen har byggt upp gå förlorad.
- Låt det monumentala och fantastiska verket Svenska Akademiens ordbok få en fortsättning.
- Låt även framtida generationer få möjlighet att slå upp och förstå de ord som bär historien.
Alla stora ordböcker löper samma risk
I språkvetenskapliga sammanhang talas det ganska sällan om grundforskning, men det är just det som SAOB kan ses som. Ordboken används av forskare i svenska, finska och de samiska språken, men också av historiker och litteraturvetare, för de mest varierande ändamål.
SAOB är en synnerligen central källa även för finländska forskare. På Institutet för de inhemska språken skrivs flera så kallade stora ordböcker: dialektordböckerna Ordbok över Finlands svenska folkmål och den finska motsvarigheten Suomen murteiden sanakirja, ordboken över äldre finskt skriftspråk Vanhan kirjasuomen sanakirja, den enspråkiga nufinska ordboken Kielitoimiston sanakirja och den tvåspråkiga Stora finsk-svenska ordboken. SAOB är en ovärderlig källa för varenda en av dessa ordböcker.
Forskare i finska dialekter eller äldre finskt skriftspråk varken kan eller får förbigå svenskan, eftersom språkets påverkan på finskan varit så omfattande. Därför behöver också finska ordboksredaktörer SAOB.
Stark koppling till dialektordboken
För den svenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmå(öppnas i ett nytt fönster)l är kopplingen till SAOB ännu starkare, eftersom ordboken inte bara använder SAOB som källa utan också bygger upp artiklarna enligt samma struktur som SAOB.
Även Språkinstitutets ordböcker är långa och tidskrävande projekt som kräver långsiktig finansiering. Ju mindre en ordboksredaktion är, desto långsammare framskrider arbetet − och omvänt.
En annan viktig aspekt handlar om att trygga återväxten av den speciella expertis som krävs. Det gäller både SAOB och ordböckerna på Institutet för de inhemska språken. Det går snabbt att lägga ner en ordboksredaktion, men när det väl är gjort är det oerhört svårt att bygga upp en ny stab av kunniga lexikografer igen. Därför vore det så viktigt för SAOB att kunna fortsätta arbetet så länge personresurserna finns.
Charlotta af Hällström-Reijonen, Elina Heikkilä och Maria Lehtonen