Kevin Holmström i KAJ kommer från Komossa i Oravais. Namnet på byn är språkligt genomskinligt och går tillbaka på orden ko och mosse, vilket betyder att namnet har sin bakgrund i ord ur svenskan. Det dialektala uttalet är kåomåsan och det skiljer sig från det standardspråkliga uttalet koomåssa på två sätt: Dels har dialekten en diftong i uttalet av ordet ko (kåo), dels uttalas namnet i bestämd form i dialekten (måsan).
Det dialektala uttalet i bestämd form beror troligtvis på att bynamnet Komossa går tillbaka på ett namn på en mosse som stått i bestämd form, Komossen. Det är vanligt att platsnamn i naturen, såsom namn på sjöar eller mossar, ges en bestämd form, medan namn på byar oftare inte har det. I dialekten har bynamnet bevarat detta uttal, medan den officiella stavningen på kartor numera är Komossa.

Rötter i svenskan och finskan
Axel Åhman kommer från Palvis i Vörå, och Jakob Norrgård har sina rötter i Maxmo. Medan Komossa har sitt ursprung i svenskan, har både Maxmo och Palvis en koppling till finskan. Bakgrunden till namnet Palvis är inte helt klar, men historiska källor pekar på ett finskt ursprung.
Byn kallas Palvis både på svenska och finska, medan Maxmo har både ett svenskt och ett finskt namn. Det finska namnet, Maksamaa, tros ha sitt ursprung i personnamnet Maxima och det finska ordet maa, som betyder 'stor ö'. De tidigaste beläggen för det finska namnet är från 1400-talet, medan det svenska namnet är en senare, ljudenlig anpassning av det.
I Maxmo finns även andra ortnamn där finskans maa blivit till mo, som till exempel Teugmo och Kvimo. Till skillnad från namnet Maksamaa för Maxmo har de ursprungliga finska namnen för dessa byar inte bevarats i dagens språkbruk.
Själv noterade jag inte den smarta användningen av Maksamaa vid första lyssningen.
I låten Kom ti byin spelar ortnamnen Komossa, Palvis och Maxmo en central roll.
Det mest fyndiga i låttexten, sett ur ett ortnamnsperspektiv, är den vers som handlar om Maxmo. Här lyckas KAJ väva in det finska namnet Maksamaa där texten lyder:
Speciellt sommartid e kommersin bra
’Speciellt sommartid är kommersen bra’
Tå kesävierat tulevat Maksamaan
’Då sommargästerna kommer och betalar/kommer till Maxmo’
Språklig lekfullhet
Här leker trion språkligt med det finska namnet Maksamaa i sekvensen "Speciellt sommartid e kommersin bra / tå kesävierat [på finska egentligen kesävieraat] tulevat Maksamaan". Det KAJ lyckas med här är att böjningen av det finska verbet maksaa (’betala’) sammanfaller med böjningen av ortnamnet Maksamaa, vilket ger en extra språklig dimension till texten.
Formuleringen "kesävieraat tulevat Maksamaan" stödjer tolkningen av "betala", samtidigt som referensen till ortnamnet Maksamaa skickligt döljs där, tack vare användningen av stor bokstav. Denna koppling är lättast att uppfatta i skrift. För att betydelsen av att sommargästerna kommer till Maxmo skulle vara entydig på finska, hade textraden behövt lyda "kesävieraat tulevat Maksamaahan".
Men det är inte det som är det avgörande här. Det som däremot spelar någon roll är att KAJ, genom sin kreativitet, bygger flera språkliga lager i sina texter, vilket gör att även en lyssnare som hört låtarna många gånger kan upptäcka nya finurligheter vid varje lyssning. Själv noterade jag inte den smarta användningen av Maksamaa vid första lyssningen.