Namnarkivet

Språkinstitutets ortnamnssamling finns i namnarkivet med 3 miljoner namnsedlar på tre språk: finska, svenska och samiska. Det är ett värdefullt material för språkforskare, namnforskare, historiker och släktforskare.

Språkinstitutets finska, svenska och samiska ortnamnssamlingar finns arkiverade i namnarkivet. Det sammanlagda antalet arkiverade namnsedlar är cirka 2,7 miljoner. Största delen av namnen är finska och till de finska samlingarna är också 10 000 kartor kopplade.

Bland ortnamnssamlingarna finns också namn som tecknats upp i områden utanför Finlands gränser, till exempel i ryska Karelen och i områden med finsk befolkning i Sverige och Norge. Förutom ortnamnssamlingarna innehåller namnarkivet finska personnamnssamlingar, samlingar med namnbelägg i urkunder och kartor och en del mindre finska samlingar (till exempel över namn på husdjur).

Svenska ortnamn från fyra regioner

De svenska ortnamnssamlingarna i arkivet uppgår till 380 000 namn. De svenska namnen är kategoriserade i ett namnledsregister fördelat på Österbotten, Åland, Åboland och Nyland. Inom de fyra separata registren är namnsedlarna ordnade alfabetiskt. Två- och flerledade namn är ordnade både enligt för- och efterleder, vilket betyder att antalet namnsedlar uppgår till cirka 600 000. Till samlingarna hör ett bildregister som omfattar cirka 10 000 fotografier av namngivna orter.

Namnsedlarna i Språkinstitutets arkiv är kopior av de originalsamlingar som finns arkiverade i Språkarkivet hos Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). De 230 samlingarna på SLS är ordnade sockenvis. Av dessa samlingar är 160 kartfästa på sammanlagt 1 055 kartor.

I publikationen Namnledslexikonet presenteras också de vanligaste namnlederna för svenska ortnamn i Finland. Här hittar man beskrivningar över de mest frekventa namnelementen, namnledernas geografiska utbredning och förekomst.

Namnarkivet värdefullt vid planering

Namnarkivet hör till de mest frekvent använda arkiven vid Språkinstitutet. Ortnamnssamlingarna är en ovärderlig hjälp i det praktiska namnvårdsarbete som sker vid Språkinstitutet, bland annat i samarbete med Lantmäteriverket och kommunerna. För Lantmäteriverkets del handlar det om granskning av det ortnamnsregister som utgör grunden för namnen på grundkartan.

För enskilda kommuner är samlingarna till nytta vid planering av nya gatu- och vägnamn och namn på nya bostadsområden. Samlingarna innehåller också information som är relevant för i första hand namn- och språkforskare, men även för arkeologer, historiker, folklorister, naturvetare och släktforskare.

Digitalisering av namnarkivet

Språkinstitutet digitaliserar ortnamnssamlingarna i sitt namnarkiv. De finska namnen i arkivet digitaliserades under åren 2014–2017. Under år 2017 genomfördes också ett pilotprojekt kring digitaliseringen av de svenska namnen i arkivet. Arbetet med digitaliseringen av de svenska namnen fortsätter.

Också de kartor som hör till samlingarna (cirka 10 000 hör till de finska samlingarna och cirka 1 000 till de svenska) digitaliseras och georefereras, vilket betyder att kartorna knyts till koordinatsystemet. Kartorna är i huvudsak från 1900-talet.

Kartsamlingar

I kartsamlingarna ingår bland annat:

• cirka 10 000 kartblad och kartritningar av dokumentkaraktär som använts i samband med insamlingen av ortnamn. Dessa kartor gäller Finland med närområden. Kartorna innehåller positionsuppgifter om de insamlade namnen. 
• cirka 14 000 kartblad som använts för namnvårdens granskning av namn på kartor. Granskningen inleddes 1959.
• kartserier med ungefär 13 000 olika slags kartblad från Finland, bl.a. de Hermelinska landskapskartorna från år 1798–99 (se nedan), ryska topografikartor från åren 1870–1917, delvis ofullständiga serier med sockenkartor, ekonomiska kartor, topografiska kartor, vägkartor och grundkartor.
• ett kartverk med cirka 500 kartblad över Östra Karelen från början av 1940-talet. Användningen av kartverket är begränsad.
• cirka 400 kartblad med sporadiskt insamlade finländska och utländska kartor. Lika många kartor ingår i kartsamlingen i Pertti Virtarantas arkiv som också förvaras i Namnarkivet. Största delen av kartorna i denna samling är från forna Sovjetunionen.
• kartorna som hör till de svenska namnsamlingarna finns hos Svenska litteratursällskapet.

Svenska lantmäteriverkets kartverk Geografiska Kartor öfwer Sverige (1796–1812) finansierades av Friherre Samuel Gustaf Hermelin (1744–1820). De fem kartorna över de finska landskapen ritades av Carl Peter Hällström åren 1798–99.