Namn är individuella och specifika. Fungerande namn är dessutom begripliga, tydliga och lätta att använda. Namnvårdens mål är en bra namnplanering som bidrar till att kommunikationen i samhället fungerar. Till namnvården hör också att bevara vårt immateriella kulturarv.
Till Språkinstitutets uppgifter hör finsk och svensk språkvård. Namnvården är en del av språkvården. Namnvårdens mål är att:
Namnvården riktar i första hand in sig på officiella namn. Namn på myndigheter, ämbetsverk och förvaltningsorgan är exempel på offentliga namn. Också namn som myndigheter ger, på till exempel sina avdelningar eller en webbtjänst, är offentliga. Till de offentliga namnen hör även namn på gator och vägar och namn på offentliga byggnader.
Största delen av de offentliga namnen är samtidigt officiella. Alla offentliga namn är inte officiella, utan ett namn är officiellt när en myndighet fattat ett (lagstadgat) beslut om det. Namn på statliga, kyrkliga och kommunala myndigheter är exempel på officiella namn. Andra exempel är namn på kommuner, landskap, trafikplatser, vägar och gator. Också förnamn och efternamn som godkänts genom myndighetsbeslut är officiella namn.
De flesta offentliga namn är medvetet planerade. Det här betyder att en myndighet valt att ta i bruk dem. Utöver planerade namn finns hävdvunna ortnamn. De har kommit till spontant i det lokala språkbruket och spridit sig till en större krets. Exempel på hävdvunna ortnamn är namn på sjöar, holmar och byar. Många namn på stadsdelar och kommuner i dag är ursprungligen hävdvunna ortnamn som senare blivit officiella namn.
För bruket av utländska namn i svenskan följs i allmänhet de rekommendationer som ges av namnvården i Sverige.
Namnvården erbjuder hjälp vid planering av fungerande svenska och finska namn. I vår fritt tillgängliga tvåspråkiga nätpublikation Namnplaneringsguiden kan du få tips till exempel kring planering av offentliga namn och vägnamn. Vi skriver på begäran också avgiftsbelagda utlåtanden.
Namngivningen inom den offentliga förvaltningen styrs av krav i grundlagen, förvaltningslagen, språklagen, den samiska språklagen och självstyrelselagen för Åland:
Förnamn och efternamn regleras i lagen om för- och efternamn. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) är den myndighet som fattar officiella beslut i namnärenden. MDB kan vid behov be nämnden för namnärenden vid Justitieministeriet om utlåtanden i namnfrågor.
Nämnden för namnärenden är en expertmyndighet i frågor som gäller hur lagen om för- och efternamn ska tillämpas. Nämnden ger utlåtanden till MDB men också till domstolar och andra myndigheter. På MDB:s webbplats finns information om namngivning och namnändring.
Språkinstitutet ger yttranden och rekommendationer i frågor om nybildade förnamn och efternamn och står till tjänst med vägledning och hjälp både för myndigheter som tillämpar namnlagen i arbetet och för privatpersoner som behöver information om namn.
Språkinstitutet ger även information om stavning och uttal av existerande namn.
De äldsta ortnamnen i Finland kan vara upp till 3 000 år gamla, och nya namn uppstår varje dag. De nya namnen kommer oftast till i och med att tätorter byggs ut och nya bostadsområden planeras. I samband med detta uppstår ett behov av ortnamnsvård. Namnvårdarna vid Språkinstitutet erbjuder till exempel kommuner hjälp vid planeringen av namn på nya gator och vägar. Vi granskar också de ortnamn som finns i Lantmäteriverkets ortnamnsregister.
Den svenska ortnamnsvården arbetar för ett enhetligt och fungerande namnskick som följer svensk språkriktighet. Samtidigt värnar vi också om det historiska värde och den information om äldre tider som ortnamnen innehåller.