Mitt i ett Skypemeddelande från min kollega finns plötsligt ett ängsligt, gult ansikte som ser ut att rynka pannan och bita sig hårt i läppen. Med tanke på att ämnet för vår Skypediskussion snarast är sakligt och formellt verkar den aktuella emojin en aning malplacerad.

I nästa meddelande, som handlar om skatter och avgifter, syns en giftgrön telefonlur av gammaldags trådmodell med ett frågetecken ovanför. Inte heller den får jag riktigt att passa in i det aktuella meddelandet.

Automatisk omvandlig

Språkvårdaren Charlotta Svenskberg skrev nyligen en kolumn som handlade om användningen av emojier i skrift. Hon konstaterade bland annat att de inte passar i alla sammanhang utan att man som skribent behöver en viss fingertoppskänsla för att veta när emojierna passar in och när de i värsta fall ger ett felaktigt eller oseriöst intryck. Men i exemplen ovan var det inte bristande fingertoppskänsla som var problemet, utan orsakerna till missarna var rent tekniska. Teckenkombinationen :s förvandlas automatiskt till ett ängsligt ansikte i vårt Skypesystem, också när det används som genitiv efter till exempel initialförkortningar (FN:s). Ett utropstecken inom parentes, dvs. (!), syns hos mottagaren som den giftgröna telefonluren, som alltså dessutom har ett frågetecken ovanför. Logiken bakom att ett utropstecken inom parentes plötsligt förvandlas till ett frågetecken är inte lätt att förstå.

Riktiga missförstånd

I Skypemeddelanden kollegor emellan är det här knappast något stort problem. Misstagen upptäcks snabbt och är snarast ganska lustiga. Men jag har också varit med om att den automatiska funktionen har lett till riktiga missöden. En gång skulle en grupp jag var med i träffas för att planera någonting. I meddelandet vi fick inför mötet stod det att vi skulle samlas klockan 18, och gruppledaren hade skrivit klockslaget inom parentes: (kl. 18). På den tiden hade jag fortfarande en gammaldags knapptelefon som snällt förmedlade den korrekta tiden, men en annan av medlemmarna hade en modern telefon som automatiskt omvandlade teckenkombinationen 8) till en emoji med solglasögon. Följaktligen ringde han förvirrat upp gruppledaren klockan ett den aktuella dagen och undrade var alla befann sig.

Budskapet är inte alltid glasklart – en leende emoji kan tolkas olika i till exempel Europa och Kina.

Ibland kan det dessutom gå fel även om såväl fingertoppskänslan som tekniken samarbetar. Vi i västvärlden tolkar med stor sannolikhet en leende emoji som en positiv figur, men skickar vi i all välmening en sådan emoji till en kines, kan hen tolka den som ett fejkleende, det vill säga ett tecken på missnöje. Detta enligt en artikel i Helsingin Sanomat 21.8.2018.

Precis som många andra är jag en flitig användare av emojier i mina Messenger- och Whatsappmeddelanden, men jag vill helst ha kontroll över hur jag använder dem. Det stör mig när tekniken inkräktar på kommunikationen. Men precis som alla andra får jag acceptera att digital kommunikation i dag också innefattar den här sortens missförstånd. Lyckligtvis är de trots allt oftast ganska harmlösa.

Bianca Holmberg

Dela