Språket är ett fascinerande system för kommunikation. Det består av språkliga symboler som är uttryck för betydelser, och det gör det möjligt för oss att skilja mellan hårfina betydelsenyanser.

Det är dock inte ett system med matematiskt rigida egenskaper, och därför är förhållandet mellan betydelse och språklig symbol är inte alltid rakt och entydigt.

Språket innehåller många synonymer, det vill säga ord och uttryck med samma betydelse, som endast och bara eller flicka och tjej. Trots att synonymerna sägs ha samma betydelse är de sällan helt utbytbara. De kan till exempel representera olika stilnivå. När det gäller endast och bara är det förstnämnda mer formellt och skriftspråkligt än det senare. När det gäller flicka och tjej är det förstnämnda standardspråkligt och neutralt, medan det senare är vardagligt.

Många gånger kan två synonymer också ha olika betydelsenyanser. Det gäller till exempel uttrycken skriva ner och skriva upp, som är synonyma fastän de ser ut som motsatser. Bägge definieras i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien som ’notera skriftligen’, och ibland kan bägge användas: jag skrev hastigt ner/upp allt hon sade. I alla sammanhang är uttrycken dock inte utbytbara. I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk definieras skriva ner som ’ge skriftlig form’ med exemplet han har skrivit ner sina hågkomster, medan skriva upp definieras som ’anteckna’ med exemplet jag har skrivit upp hans telefonnummer. Man skulle inte gärna byta ut uttrycken mot varandra i dessa exempel.

Ett slags motsats till synonymi är att ett och samma ord eller uttryck kan ha flera olika betydelser. Ordet bok kan till exempel betyda både ’längre skrift’ och ’högväxande träd’. Ibland kan ett ord ha två nästan motsatta betydelser i olika sammanhang, som prepositionen mot som dels kan innebära att man rör sig i riktning mot något (utvecklingen går mot ett friare samhälle), dels att man gör motstånd mot något (de kämpar mot ett friare samhälle).

Ett uttryck som under utvecklingens gång fått två diametralt motsatta betydelser är blomma ut. Den ursprungliga betydelsen är ’vissna’, ’sluta att blomma’: Du kan slänga blommorna, för de har blommat ut. Numera betyder dock blomma ut också ’blomma upp’, ’vara i sin fulla utveckling’: Kärleken har svalnat, men den kan blomma ut igen. Denna senare betydelse verkar i själva verket vara den vanligaste i dag. Exempel som Rosenknopparna vägrar blomma ut, och vissa har i stället börjat vissna visar att betydelsen ’blomma upp’ är den man först tänker på. Den nya betydelsen kan ha uppkommit genom en sammanblandning av uttrycken blomma upp och slå ut i blom.

Ytterligare ett uttryck som kan ha två motsatta betydelser är substantivet uteliv. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien kan det betyda både ’aktiviteter på offentliga nöjesställen’ och ’liv ute i naturen’, alltså å ena sidan ett sunt och hälsosamt liv utomhus och å andra sidan ett mindre hälsosamt liv inomhus!

Språkspalten är ursprungligen skriven för Arena 2/2016, medlemstidningen för Modersmålslärarföreningen i Finland.

Dela