Institutet för de inhemska språken publicerar och redigerar en rad andra ordböcker av olika slag på finska, finska dialekter och andra språk. Här finns beskrivningar av några av dem. Utförligare presentationer av ordböckerna finns på de finska sidorna.
Kielitoimiston sanakirja är den mest omfattande ordboken över modern finska. Den innehåller över 100 000 ordboksartiklar och finns både i tryckt version och som nätutgåva på Språkinstitutets webbplats. Den kan sägas vara en systerordbok till Svensk ordbok som ges ut i Sverige av Svenska Akademien.
Ordboken beskriver det centrala ordförrådet i nufinskt standardspråk men tar också upp mindre frekventa ord och uttryck som användare kan tänkas behöva upplysningar om, bl.a. främmande ord och facktermer som förekommer i medier. Också vardagsspråkliga ord och uttryck tas upp och i viss utsträckning slangartade och dialektala ord. Nyord från 2000-talet finns med.
Kielitoimiston sanakirja ger upplysningar om ords betydelser, om stavning och böjning samt om stilvalör och bruklighet. Ordboken redigeras vid Institutet för de inhemska språken, och de normativa upplysningar som ges är baserade på Finska språknämndens gällande rekommendationer. Ordboken representerar alltså den officiella finska normen. Den revideras med jämna mellanrum och ordförrådet utökas med ord från Språkinstitutets omfattande orddatabas.
Kielitoimiston sanakirja är en reviderad och utökad utgåva av Suomen kielen perussanakirja (Finsk basordbok) från 1990-talet.
Perussanakirjas föregångare var i sin tur Nykysuomen sanakirja (Nufinsk ordbok) som gavs ut åren 1951–1961. Denna är alltså namnet till trots ingen modern ordbok utan beskriver 1950-talsfinska.
Ordboken över äldre finskt skriftspråk, Vanhan kirjasuomen sanakirja (VKS), tjänar framför allt språk- och historieforskningen. Den belyser t.ex. ordens etymologi och hur den finska satsbyggnaden har utvecklats. Samtidigt åskådliggör ordboken idéhistoria och rättstillämpning under svenska tiden i Finland. Verket har också betydelse för teologisk forskning, eftersom källorna till största delen är andliga skrifter som är avsedda för kyrkligt bruk. Exemplen i ordboken ger en mångsidig bild av livet under svenska tiden.
Sedan år 2014 publiceras VKS på nätet.
Den finska etymologiska ordboken Suomen etymologinen sanakirja ger en omfattande beskrivning av de finska ordens ursprung. I nätupplagan av ordboken ingår verken Suomen sanojen alkuperä – Etymologinen sanakirja 1–3 (1992–2000), Stadin slangin etymologinen sanakirja (2021) och Etymologinen täydennysosa (2022). Ordboken innehåller ca 56 000 artiklar.
I den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja (SMS) ingår såväl dialekter som talas innanför som utanför Finlands nuvarande gränser. Den finska dialektordboken presenterar dialektorden i alfabetisk ordning, förklarar vad uppslagsorden betyder och ger upplysningar om den geografiska spridningen för betydelserna. Ordboken ger uppgifter om ordens böjning och dialektala varianter. Dessutom belyses orden och deras olika betydelser med exempel ur levande talspråk.
Ordboken kommer att bli ett storverk som täcker de finska dialekternas hela ordförråd, sammanlagt 300 000–350 000 ord.
Sedan år 2012 finns den finska dialektordboken tillgänglig på nätet och den uppdateras kontinuerligt.
Den karelska ordboken Karjalan kielen sanakirja presenterar karelska dialekter. Karelska är ett språk som är besläktat med finskan, och karelska dialekter talas och har talats i Finland, särskilt i Gränskarelen före andra världskriget, och i Karelska republiken från Vitahavskarelen till Olonets och i inre Ryssland, närmast runt Tver.
Den dialektsamling som ordboken bygger på består av drygt 550 000 ordsedlar. Materialet är insamlat från slutet av 1800-talet fram till 1970-talet. Arbetet med ordboken inleddes år 1955. Den första delen (A–J) utkom 1968 och den sista (T–Ö) utkom 2005. Ordboken består av sex band med cirka 83 000 uppslagsord.
Suomi–viro-suursanakirja är en ordbok mellan finska och estniska. Den innehåller över 90 000 uppslagsord ur allmänspråket, men också en del talspråk, ortnamn med mera. Ordboken finns fritt tillgänglig på nätet. Det är Eesti Keele Instituut som ansvarar för den elektroniska ordboken.
Den estnisk-finska ordboken Viro–suomi-sanakirja utkom i januari 2019 för att hedra Finlands och Estlands respektive 100-årsjubileum. Ordboken är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för de inhemska språken och Eesti Keele Instituut (det estniska språkinstitutet). Den är fritt tillgänglig via Språkinstitutets och Eesti Keele Instituuts webbplatser.
Ordboken innehåller cirka 40 000 ord och uttryck. Uppslagsorden ingår i en databas som bygger på den enspråkiga ordboken Eesti keele seletav sõnaraamat men som har kompletterats och uppdaterats med modernt umgängesspråk. Centrala termer från olika fackområden ingår också, till exempel medicin, undervisning, IT, ekonomi och juridik. Därtill har en uppsättning vanliga ortnamn och förkortningar tagits med.
Den finsk-somaliska ordboken Suomi–somali-sanakirja bygger på en finsk ordbas med 30 000 uppslagsord. I urvalet ingår både ett vardagligt ordförråd och termer från centrala samhällsområden som till exempel social- och hälsovård, medicin, undervisning, IT och juridik. Också vanliga ortnamn och förkortningar tas upp. Ordboken finns fritt tillgänglig på nätet.
Den finsk-nordkurdiska ordboken Suomi–kurmandži-sanakirja består av cirka 30 000 uppslagsord, både vanliga vardagsord och termer som är centrala för olika områden. Ordboken är fritt tillgänglig.
Arbetet med den finsk-nordkurdiska ordboken inleddes 2015. Nordkurdiska (kurmanji) är det ena av kurdernas två huvudspråk och talarna kommer från Turkiet, Syrien, Iran, Irak och Armenien.
Suomi–sorani-sanakirja är en ordbok mellan finska och det kurdiska språket sorani. Bland uppslagsorden finns såväl vardagliga ord som viktiga termer inom många områden. Också vanliga ortnamn och förkortningar finns med. Ordboken är fritt tillgänglig.
Sorani är det ena av kurdernas två huvudspråk. I Finland finns tusentals personer med sorani som modersmål, främst från Irak och Iran.
Med invandrarordböckerna vill Språkinstitutet bidra till integreringen av invandrare i samhället och samtidigt stödja dem när det gäller att upprätthålla sitt modersmål. Ett annat viktigt syfte är att förse tolkar och översättare med ett arbetsredskap som hittills saknats. Ordböckerna skapas i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Valet av målspråk har styrts dels av antalet talare, dels av ordbokssituationen för de olika invandrarspråken.