Åtminstone i
ledigt språk kan pronomenet de användas för att syfta på organisationer och företag. I Svenska
Akademiens grammatik (SAG) står det visserligen att organisationer och företag
vanligtvis är neutrum (Volvo/Invandrarverket/Statens
järnvägar är redan underrättat),
men det skulle knappast låta naturligt att använda det som ersättningsord när man syftar bakåt, utom möjligen när det
gäller Invandrarverket.
SAG påpekar också att
predikativet ofta sätts i plural i ledigt språk: Reebok är kanske mest kända
för sin tillverkning av idrottsskor. Också Språkriktighetsboken påpekar att
det är gångbart att behandla beteckningar för företag, idrottslag osv. som
plurala när mångfalden av individer betonas, och där ges exemplet: AIK var
direkt dåliga i första halvlek. De verkade inte hitta varandra
ordentligt. I detta exempel
används pronomenet de om idrottslaget AIK. Vill man undvika att
använda de (och pluralform på adjektiv) i fall som detta kan man
naturligtvis uttrycka sig på ett helt annat sätt: AIK klarade sig dåligt i
första halvlek. Spelarna verkade inte hitta varandra ordentligt.
Modersmålsläraren konstaterade också att det har
blivit allt vanligare att använda ett de
som inte har något egentligt korrelat i texten. Exempel: I annonsen
finns det en bild på en Reebok-sko. De har
också lagt med ett specialerbjudande. Det är möjligt att använda de
på detta sätt (det kallas ”indirekt anafor” enligt Svenska Akademiens
grammatik SAG), eftersom sammanhanget gör det klart vad pronomenet syftar på –
men det är ett tämligen vardagligt och talspråkligt bruk.
Här kan det påpekas att syftningar
som inte är explicit utsagda utan som läsaren eller lyssnaren måste sluta sig
till förekommer i allt slags språk. Exempel ur SAG: Hon köpte ett
rokokobord. Ett av benen var skadat. Här sluter sig läsaren genom s.k.
inferens till att det är fråga om ett av bordets ben fast det inte sägs ut i
texten.
I Arena 2/2008 ingick förresten en spalt om just inferens: Läsa mellan raderna. Där nämnde jag
också att elevtexter kanske har fler icke-explicita syftningar än andra texter
för att eleverna utgår från att den som läser (dvs. läraren) vet vad det
handlar om.
Monica Äikäs
Språkspalten är ursprungligen skriven för Arena 2/2017, medlemstidningen för Modersmålslärarföreningen i Finland.