Sol är ett ord som återfinns i många indoeuropeiska språk. På latin och spanska heter det sol, på italienska sole, på franska soleil och på engelska sun. I Norden har vi sol (svenska, norska, danska) och sól, uttalas såol (isländska, färöiska).
Dessa uttalsvarianter, so:l och såol, går igen i de finlandssvenska dialekterna. I germanska språk är solen i de flesta fall feminin och månen maskulin, medan förhållandet är det motsatta på latin och andra romanska språk. Söndagen har namn efter solen, och hette på äldre svenska synnodagher eller sunnodagher. På nutida isländska och färöiska heter dagen sunnudagur, och finskan har lånordet sunnuntai.
Adventssol syftar på solen i advent - om adventssolen lyser tre gånger blir det ett gott år.
I de finlandssvenska dialekterna finns det många slags solar: friarsolen, flicksolen, pojksolen, Paipissolen, Sibbosolen och torparsolen syftar alla på månen. Det är ofta invånarna i grannsocknen som har ansett att månen duger som sol åt grannarna. Så har t.ex. Karisborna kallat månen för Ingåboarnas sol. Ordet nattsol har enligt Svenska Akademiens ordbok använts som beteckning på månen i högre stil. Enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål har Nådendalssol på Houtskärsdialekt antingen betytt ’slöfock’ eller varit namnet på en lek. När man velat hota någon med stryk har man i bl.a. Nykarlebytrakten sagt kåma hi ska du få si: so:le.
Folk har i alla tider trott sig kunna spå väder med hjälp av solen. När det syns solliknande fenomen, illväderssolar, kring solen blir det oväder. Adventsol syftar på solen i advent - om adventssolen lyser tre gånger blir det ett gott år. När so:len skådar ba:ket se i Närpes betyder det att solen gått ner på en klar himmel så att aftonrodnaden ännu syns, vilket förebådar vackert väder. Om solen däremot beddar ynji se med moln betyder det regn. Uttrycken sova till sols och sova det röda utav solen innebär att man sover tills solen går upp. I Snappertuna kan man om en morgontidig kvinna säga att on såvd it dä rö:da ota so:ln.