Numera tycks ordet sovel vara okänt bland yngre
språkbrukare. Vad betyder ordet sovel? Vad har det för ursprung och
utbredning?
Tar vi ordboken till hjälp
finner vi sovel också i nyare svenska ordböcker som Svensk ordbok eller SAOL och får veta att det är ”mat som äts med bröd
eller potatis t.ex. pålägg, kött el. fisk”. Det är ett gemensamt germanskt
arvord som redan fanns i fornsvenskan med formvarianterna sofl, suffl.
Grundbetydelsen är troligen ’mjölkmat’, och sovel är besläktat med bl.a.
supa och soppa.
I de svenska dialekterna är
ordet sovel välbelagt. Uttalet kan variera, men genus förefaller att
vara stabilt; sovlet i bestämd form neutrum möter oss ofta i
dialektarkiven. I arkivet för Ordbok över Finlands svenska folkmål finns
uttalsformerna såvel, såväl, sååväl, såvvel och i bestämd form såvli,
sååvli, såvvle eller såole. Går vi över till dialekterna i Sverige
uppträder en rik uttalsflora med former som bl.a.: såvvel, sååvel, suggel,
söggul, sujel, söiel, sugl, sauvel, sååjel och suul, vilket framgår
av en kontroll i arkivet för Ordbok över Sveriges dialekter i Uppsala.
Hur kan det komma sig att ett
ord som sovel håller på att försvinna ur vårt språkbruk? Troligen beror
det på att matvanorna och tillgången på mat i dagens nordiska välfärdssamhälle
markant skiljer sig från den vardag våra förfäder levde i. Då var det inte
ovanligt att det rådde brist på mat. Man fick vara glad om man hade gröt, bröd
eller potatis på bordet. Sovlet var ett dyrbart tillägg som man inte skulle
slösa med, därför behövdes ett särskilt ord för detta lilla extra: sovel.
Caroline Sandström
Uppdatering 8.1.2020: Skribentens namn tillagt.