Hjärnforskaren Annika Hultén försöker ta reda på vad som egentligen händer i hjärnan när vi lär oss språk. Hur reagerar nervcellerna och alla andra små krumelurer som finns i den gråa geléklumpen där uppe när vi sitter och pluggar för att lära oss att hund heter chien på franska?
För talterapeuten Catarina Ekströms del kan det gälla att motivera föräldrar att läsa högt för sina barn. Eller att öva prepositioner med ett barn med hjälp av en leksaksmus, en bil och en strumpa. Lägg musen framför bilen, lägg musen i strumpan.
Humorgruppen KAJ, som ofta skriver sina låtar och framför sina shower på dialekt, ser dialekten som en skatt som fördubblar deras ordförråd. De kan använda antingen allmänsvenska eller dialekt i sina låtar, beroende på vad som fungerar bäst.
Biskopen i Borgå stift Björn Vikström och andra anställda inom kyrkan står inför den grannlaga uppgiften att försöka förmedla den kristna tron på ett språk som fungerar i dagens samhälle. Samtidigt går inte alla ord och uttryck att skriva om eller komma ifrån, även om de kan vara svårförståeliga.
Och helt bortsett från dem som har anledning att ge akt på språkbruket i professionella sammanhang har vi alla dem som funderar på språk på fritiden, av purt intresse. Hon som vill veta om det heter galonbyxor eller regnbyxor. Hon som undrar om det är någon skillnad mellan att säga ursäkta och ursäkta mig. Han som frågar efter ursprunget till ordet gräsänkling.
Språket berör oss alla, vare sig vi tänker på det eller inte. Och det är det som gör språk och språkanvändning så viktigt, intressant och fascinerande.