Språksamarbete

Institutet för de inhemska språken samarbetar med olika språkvårdande organ i Finland, både när det gäller språkvård och namnvård. Samarbete finns också inom ramen för den nordiska gemenskapen och EU. Den svenska språkvården i Finland har också viktiga nätverk i Sverige.

Språksamarbete i Finland

I Finland är Statsrådets svenska språknämnd, arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm, Rundradions svenska språknämnd, Mediespråksgruppen och Hugo Bergroth-sällskapet viktiga samarbetspartner för den svenska språkvården vid Institutet för de inhemska språken.

Statsrådets svenska språknämnd 

Språkinstitutet är medlem av Statsrådets svenska språknämnd. Nämnden är ett samordnande organ i frågor som gäller de statliga myndigheternas svenska språkbruk. Den arbetar för ett klart och begripligt svenskt lag- och förvaltningsspråk i Finland och tar initiativ och ger rekommendationer för att förbättra de statliga myndigheternas språkbruk. Nämnden ger också ut handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf)  och informationsbladet Språkråd.

Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm 

Språkinstitutet samarbetar också med Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm. Fackterm består av representanter för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, Statsrådets translatorsbyrå, Finlands Kommunförbund, Kommunernas pensionsförsäkring Keva m.fl. Nämnden arbetar just nu med en finsk-svensk lista med arbetsmarknadstermer. Ordlistan finns på Språkinstitutets webbplats.

Svenska Yles språkgrupp

Svenska Yle har en egen språknämnd, Svenska Yles språkgrupp (tidigare Rundradions svenska språknämnd Russ), som bland annat utser en språkpristagare bland de anställda varje år. Språkgruppen har gett ut skriften Röst och språk som innehåller råd och rekommendationer till de anställda på Svenska Yle. Den mediespråksansvariga språkvårdaren på institutet ingår i gruppen.

Mediespråksgruppen

Mediespråksgruppen i Finland är en grupp som består av bland annat representanter för de finlandssvenska medierna och Institutet för de inhemska språken. Mediespråksgruppen har möten fyra gånger om året för att diskutera principiella språkfrågor och aktuella språkliga fenomen. Mediespråksgruppens rekommendationer publiceras på webbplatsen Mediespråk.

Hugo Bergroth-sällskapet 

Språkinstitutet samarbetar också aktivt med Hugo Bergroth-sällskapet och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, främst kring en årligen återkommande språkvårdsdag i maj. Under språkvårdsdagen delas årets språkvårdspris ut till en professionell språkbrukare som fungerar som en föredömlig språkmodell. Priset har delats ut sedan 1993 och pristagarna har representerat myndigheter, företag, kulturliv, medier och forskning. Hugo Bergroth-sällskapet och Språkinstitutet samarbetar även kring språkvårdskurser och föreläsningar om svensk språkvård.

Språksamarbete med Sverige

Språk- och namnvårdarna vid Institutet för de inhemska språken samarbetar aktivt med språk- och namnvården i Sverige för att diskutera allmänsvenska språkfrågor. Samarbetet är organiserat i olika grupper. Dessutom samarbetar vi aktivt med Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen i Sverige.

Mediespråksgruppen

Mediespråkvårdaren på Institutet för de inhemska språken är medlem av den svenska Mediespråksgruppen som sammankommer cirka åtta gånger per år. Gruppen består av språkvårdare inom press, radio och tv och mötena hålls på TT i Stockholm. 

Språkvårdsgruppen

Språkinstitutet är medlem av Språkvårdsgruppen som är ett samarbetsorgan för organisationer med språkvårdande uppgifter. Gruppen träffas regelbundet och utbyter information om aktuell språkvård. Ärenden som gruppen diskuterar är t.ex. ändringar i nya upplagor av Svenska skrivregler och Svenska Akademiens ordlista.

Namnvårdsgruppen

Inom Namnvårdsgruppen samarbetar Institutet för de inhemska språken med en rad sverigesvenska myndigheter. Namnvårdsgruppen diskuterar bland annat frågor om namn på länder och andra geografiska platser världen över.

Nätverket för språknämnderna i Norden

Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN) är ett forum för informationsutbyte och samarbete mellan de nordiska språknämnderna. Syftet är att främja den nordiska språkförståelsen, stärka de nordiska språkens ställning och främja en demokratisk språkpolitik och språksyn i Norden. Nätverket arbetar också för att stärka och vårda nordiska språk med få användare (urfolksspråk, nationella minoritetsspråk och teckenspråk).

Vartannat år arrangerar nätverket konferensen Nordiska språkmötet kring språkpolitiska eller språkliga frågor. Konferensen är öppen för alla. Dessutom samlas representanterna från de nordiska språknämnderna till interna nätverksmöten årligen. Nätverket ger med stöd av Nordiska ministerrådet årligen ut publikationen Språk i Norden och samarbetar bland annat kring klarspråk och språkteknologi.

Internationellt språksamarbete

Institutet för de inhemska språken deltar aktivt i internationellt språksamarbete inom forum som främjar förståelse för språkens roll, språkstudier, språklig mångfald och klarspråksarbete.

Europeiska samarbetsorganisationen för nationella språkinstitutioner (Efnil)

Det språkpolitiska samarbetsorganet European Federation of National Institutions for Language (Efnil) grundades 2003 och består av representanter från EU:s medlemsländer och associerade medlemmar från Norge och Island. Medlemmarna representerar de nationella språkinstituten och språkvårdsorganen i sina egna länder. Finland representeras i Efnil av Institutet för de inhemska språken genom institutets direktör Leena Nissilä och ledande språkvårdare Anna Maria Gustafsson från den svenska avdelningen.

Efnil ska vara ett forum där medlemsinstitutionerna kan utbyta erfarenheter av språkbruk, språkvård och språkpolitik inom EU. Efnil uppmuntrar studier i de officiella språken i Europa och verkar för gemensamma insatser för undervisningen av modersmål och främmande språk i syfte att främja språklig mångfald inom EU.

Medlemmarna i Efnil sammankommer en gång per år för konferens och styrelsemöte.

United Nations Group of Experts on Geographical Names (Ungegn)

FN:s expertgrupp för ortnamn, United Nations Group of Experts on Geographical Names (Ungegn) bildades formellt 1973. Expertgruppen verkar bland annat för att varje nation ska ha en myndighet eller organisation med befogenhet att fastställa form och stavning av landets ortnamn. FN har också sedan 1960-talet aktivt arbetat med namnvård och namnplanering, till exempel med strävan efter att globalt använda ortnamn ska ha en stavning som är så enhetlig som möjligt i olika språk.

Målen för expertgruppens arbete sätts på en överstatlig nivå och det är också på den nivån som vägledande resolutioner antas. Dessa överenskommelser utgör sedan riktlinjer för det praktiska standardiseringsarbete som sker i de enskilda länderna, som också rapporterar om resultatet av arbetet vid återkommande möten och konferenser vid FN.  De nordiska länderna deltar i Ungegns arbete som Norden Division. Finland representeras i Ungegnsammanhang av Institutet för de inhemska språken och Lantmäteriverket.

Internationella klarspråksorganisationer

Språkinstitutet är medlem av två internationella klarspråksorganisationer: Clarity International och Plain Language Association International (PLAIN). Clarity är en internationell förening för jurister och intresserade lekmän. Organisationens syfte är att främja ett klart och begripligt juridiskt språk. Plain jobbar för att klarspråk ska spridas på alla myndigheter.