Anders Stendahl, universitetslektor i svenska från Åbo Akademi, påminde om att svenskan i flera hundra år har samexisterat med inflytelserika språk som satt tydliga spår i både ordförråd och status. Latinet (1000–1800-talet), lågtyskan (1100–1700-talet), högtyskan (1550–1950) och franskan (1640–1800-talet) har alla lämnat avtryck i svenskan.
Den språkliga påverkan syns än i dag, inte minst i dagspressen – till exempel i Åbo Underrättelser, en tidning som Stendahl nämnde under sitt föredrag. Ord som station, akut, reparation och struktur har latinskt ursprung, medan behov, frivillig och invånare lånats in från lågtyskan.
Visste du att vardagliga ord som mamma och pappa har franskt ursprung? De kom in i svenskan när franskan började vinna mark på 1600-talet.
Stendahl beskrev franskan som ett "förälskelseeobjekt" för dåtidens svenskar – en fascination som nog lever kvar än i dag.
På 1600-talet fick franskan fäste i det svenska samhället. På 1700-talet var språket en statussymbol – först inom överklassen, men snart även hos medelklassen. I Stockholm gavs franskspråkiga tidningar ut, och över 500 franska dramer sattes upp på stadens scener. Foto: Sandra Broborn
Engelskan har sedan 1800-talet fått en allt starkare ställning. Stendahl ställde frågan om engelskan kanske är vår tids latin. Det vore inte märkligt, menade han, eftersom engelskan:
- fyller behovet av ett internationellt gångbart språk
- förväntas behärskas i många sammanhang
- präglar mycket av vår inhemska kulturproduktion
- är modersmål i ett flertal länder.
Engelskan på svenska universitet
Linus Salö, professor och forskningsledare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, beskrev hur engelskan är en självklar och integrerad del av den svenska universitetsvärlden.
Engelskan märks i undervisning, kurslitteratur och möteskultur. Enligt Salö har andelen akademiska publikationer på engelska ökat markant under de senaste decennierna – en utveckling som tog sin början redan på 1920-talet.
Svenskar ser sig själva som särskilt duktiga på engelska, som varit skolämne sedan 1947. Det finns också en tendens till avnationalisering i Sverige. Som illustrerande exempel nämnde Salö att kung Carl XVI Gustaf önskade "Glad midsommar" – under firandet av Sveriges nationaldag.
Salö betonade engelskans starka närvaro i populärkulturen, med KAJ:s Eurovisionsbidrag Bara bada bastu på svensk dialekt som ett unikt undantag. Han beskrev den svenska inställningen till engelskan som en "hatkärlek". Enligt Salö har språkintresserade kritiserat deltagarna i dejtingprogrammet Love is Blind Sverige för att använda engelska ord som leggings istället för pantalonger.
Engelskan används ofta som ett inkluderande språk på universitetet — samtalet förs på engelska så länge någon inte talar svenska, men återgår snabbt till svenska personen i fråga avlägsnar sig, eftersom det annars känns "tramsigt" att tala på ett främmande språk.
En av Salös intervjupersoner påpekar att svenskan blir viktigare ju högre upp man kommer i den akademiska hierarkin, vilket visar att engelska inte räcker om det inte är majoritetsspråket. Trots att möten och undervisning ofta sker på engelska, särskilt inom naturvetenskap, spelar svenskan en allt större roll i beslut och informella samtal.
Karolina Karlström från Försvarshögskolans Språkcentrum i Sverige talade om hur NATO:s terminologi påverkar svenskan genom engelska lånord. Hon gjorde en historisk tillbakablick och visade hur franska och tyska tidigare präglat svensk militärterminologi. Ett exempel är deplojera (från franskans déployer), som betyder att 'utplacera, sprida eller sätta in styrkor'.
Problem uppstår, enligt Karlström, när engelska termer översätts felaktigt. Ett tydligt fall är kombinerade vapen – en direktöversättning av combined arms – som egentligen borde heta ’samverkande truppslag’. Trots att det är en felöversättning har begreppet etablerats i både akademiskt språk och i nyhetsmedier. Eller uttrycket 'att gå till attack' från engelskans attack istället för anfall. Därför menar Karlström att lånord bör försvenskas med omsorg och eftertanke.
Ville Hupa, tidigare USA-korrespondent för Svenska Yle, tog upp svårigheten med att översätta politiskt laddade termer. Exempelvis saknar uttryck som pro-life och pro-choice exakta svenska motsvarigheter. Han pekade också på hur partipolitiken påverkar språket: demokrater talar om undocumented immigrants, medan republikaner säger illegal immigrants eller aliens.
Även ordet caucus – som på svenska blir det torra nomineringsmöte – förlorar sin kulturella klang i översättning, enligt Hupa.
Artisterna Tika Sevón Liljegren och Valter Huldén diskuterade sina val av sångspråk – engelska respektive finlandssvenska. Sevón Liljegren sjunger på engelska för att nå en bredare publik, men också för att språket, som hon beskriver som mer dramatiskt, bättre speglar den musik hon vill skapa.
Huldén däremot upplever att han står stadigare i sina uttryck när han sjunger på sitt modersmål. Samtidigt påpekar han att det kan vara en utmaning att hitta "coola" ord på finlandssvenska och betonade att det behövs fler förebilder som sjunger på finlandssvenska.
Behöver vi vara oroliga?
Oron för en så kallad domänförlust – att svenskan trängs undan av engelskan inom vissa områden – lyftes under dagen. Engelskan fungerar visserligen som ett slags lingua franca på svenska universitet men enligt Linus Salö är det för tidigt att dra några slutsatser; mer forskning krävs. Anders Stendahl tycks däremot luta åt att en sådan utveckling är sannolik, innan svenskan eventuellt får en renässans.
Hur starkt fäste engelskan redan har märks tydligt i svenskspråkigas studentprov i modersmål och litteratur, enligt språkforskarna Jannika Lassus, Sofia Stolt och Daniela Felixson. De visade exempel på vanliga direkta översättningar från engelskan, som i min åsikt (in my opinion) eller i slutet på dagen (at the end of the day), samt konstruktioner som intresserad i i stället för av som förekommer i elevernas språkbruk.
Forskarna noterar att elever använder engelskklingande uttryck – medvetet eller omedvetet – för att låta mer professionella, vilket de tolkar som ett tecken på språklig innovationsglädje.
På frågan om språkliga tendenser varierar regionalt blev svaret tydligt: samma mönster syns över hela Svenskfinland. Huruvida påverkan sker medvetet eller omedvetet gavs inget entydigt svar på.
Språkforskarnas inställning var dock uppfriskande – ungdomars språkbruk sågs inte som ett problem, utan snarare som kreativt och uppfinningsrikt.
Samtidigt underströk Jannika Lassus vikten av att det finns ett brett utbud av språkvårdat medieinnehåll på svenska. Hon betonade också vuxnas ansvar att föregå med gott exempel och lyfta fram svensk litteratur och kultur som likvärdig den engelskspråkiga.
Flera av talarna använde själva engelska uttryck i sina presentationer – medvetet eller inte. Det illustrerar hur djupt rotad engelskan är i vår vardagliga kommunikation.
Bör vi oroa oss? Kanske inte just nu. Det viktiga är att vi inte glömmer bort svenskan. Engelskan och svenskan fyller olika funktioner – och båda har sitt värde.