Komerna är ett av Europas ursprungsfolk och deras språk komi är ett finsk-ugriskt språk. Komerna bor traditionellt i den ryska delrepubliken Komi, i norra Ryssland väster om Uralbergen och i delar av de närliggande delrepublikerna. Den permiska grenen av de finsk-ugriska folken, dit komerna alltså hör, flyttade troligen till området söderifrån för cirka 1 500 år sedan.
Komerna har traditionellt haft mycket kontakt med Novgorod, det vill säga området kring Moskva, och med nentserna, särskilt inom handel. Därför har också språket komi använts mycket inom handel och påverkats av kontaktspråken, mest ryskan.
Finska suffix och finsk ordföljd
Komi kallades tidigare syrjänska och har tre huvuddialekter: nordkomi, permjakiska och den östliga Jaźvadialekten. Det finns 17 kasusformer och sex tempusformer. Komi är släkt med finskan, men ordförrådet är så olikt finskans att det är omöjligt för en finskspråkig att förstå språket. Däremot påminner språkens grammatik om varandra, även om komi sedan 1930-talet skrivs med kyrilliska bokstäver.
– Det fungerar i stort sett att använda finsk ordföljd och logiken som gäller suffixen (böjningsändelserna) är densamma i båda språken, säger Niko Partanen, som har studerat komi inom sin magisterexamen i finsk-ugriska språk och varit utbytesstudent i Komis huvudstad Syktyvkar.
Partanen säger att komerna har en relativt stark kulturell identitet, mycket tack vare att de är ganska många i jämförelse med andra minoriteter i Ryssland. Uppgifterna om antalet talare varierar, men enligt Nationalencyklopedin finns det knappt 300 000 komer, av vilka 217 000 uppger att komi är deras förstaspråk. Det finns föreningar och medier på komi och även gammal litteratur. Själva språket står också på stadig grund tack vare att ortografin är välutvecklad och fungerande och en stor del av talarna kan skriva och läsa på komi.
Språkbyte bland de yngre
Som många andra minoritetsspråk är komi utsatt för tryck från det omgivande majoritetsspråket, i det här fallet ryskan. Men fortfarande hör man komi på gatorna i huvudstaden Syktyvkar och språket kan användas på alla nivåer i samhället.
– De flesta talare är på äldre sidan. Bland yngre generationer är språkbytestendensen stark, säger Niko Partanen.
Traditionellt livnär sig komerna på renskötsel, jakt, fiske, jordbruk och skogsarbete, men i dag är urbaniseringstendensen stark och många komer flyttar till städerna. Urbaniseringen påverkar komis framtid. Det finns byar på landsbygden där barnen fortfarande lär sig komi som modersmål, men i takt med att yngre personer flyttar till städerna för studier och jobb och sedan bildar familj där, byts också hemspråket ofta ut mot ryska. Barnen lär sig i bästa fall förstå komi, i värsta fall förlorar de språket helt.
– Det är vanligt att första barnet i familjen lär sig komi, för i Ryssland bildar man fortfarande familj tidigt och då första barnet föds kanske föräldrarna bor kvar på landsbygden där de flesta talar komi. Men om familjen sedan flyttar till en stad försvagas kontakterna med komi och språkbytet är ett faktum, säger Partanen.
Den ryska språkpolitiken gynnar inte heller minoritetsspråk, så framtiden för komi är osäker. Det finns också planer på att fusionera republiken Komi och flera andra delrepubliker till en enda region, och frågan är vad som då händer med språket.
