Utsikt över Århus från konstmuseet ARoS. Foto: Nina Martola

Härförleden möttes de nordiska språknämnderna i Århus i Danmark för att diskutera gemensamma angelägenheter och ventilera språkrådgivning i dess olika former. Som språkligt intresserad Århusbesökare börjar man undra vad det är för ett hus vi har att göra med i stadens namn. Ordet hus ingår i en del svenska ortnamn och har ursprungligen betecknat en borg av sten, som i t.ex. Tavastehus. Samma betydelse finns i ‑hus i vissa danska ortnamn.

Men lite efterforskning visar att staden Århus inte har namn efter någon gammal borg, utan -hus är resultatet av en omtolkning av ett ord som försvunnit ur modern danska och svenska, nämligen os. Det betyder ’mynning’ och förekommer i en del ortnamn i Norden. Århus ligger vid mynningen av en å och har namn efter sitt läge. Formen ar är en gammal genitiv av å (tidigare a) och namnet har alltså betytt ’å(n)s mynning’. Som en spegling av det gamla namnet heter konstmuseet i Århus ARoS. Det är ett ställe som absolut bör besökas av Århusresenären – även av den icke-konstintresserade – för det är ett ytterst fint hus med en strålande utsikt över staden.

I Sverige har det tidigare funnits åtminstone två Aros, Västra Aros (numera Västerås som resultat av en omtolkning) och Östra Aros (numera Uppsala). Västerås ligger där Svartån mynnar ut i västra delen av Mälaren medan Uppsala ligger vid Fyrisåns mynning i östra Mälaren.

Åminne är en likadan namnbildning som Aros men från en senare tid. ”Åminnen” finns det på flera håll i Finland och orterna har ingenting med minnesmärken eller ”åminnelse” att göra utan bebyggelsen har uppstått vid åmynningar. Det ord minne (eller mynne) som ingår har betytt just ’mynning’ och är en avledning av mun. Det finska namnet Joensuu har för övrigt också samma innebörd.

Nina Martola

Dela