För det mesta handlar det om terminologi: hur saker ska benämnas på
svenska, och hur komplicerade begrepp bäst kan förklaras för patienter
och klienter. Det centrala är att finna de ord och uttryck som gör
informationen så tydlig som möjligt, för så många som möjligt.
I Sverige har man tidigt och snabbt gått in för ett inkluderande och
jämlikt språkbruk inom vård och omsorg. I finlandssvenskan har
förändringen varit något långsammare – det är naturligt, då svenskan i
Finland lever i ständig kontakt med finskan, och de flesta
myndighetstexter är översatta.
Den som vill ha tips och rekommendationer om ett inkluderande språkbruk kan titta på den guide för inkluderande kommunikation som generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd har gett ut på
alla officiella EU-språk. Där kan man läsa om uttryck för personer med
olika funktionsnedsättningar, om hur man skriver könsneutralt och om hur
man uttrycker sig fördomsfritt. Tänk till exempel på att ordet
handikapp länge ansetts ha en negativ klang. Funktionsnedsättning och
funktionshinder är ord som fungerar väl i myndighetssammanhang, liksom
också tillgänglighetsanpassad, då vi talar om lokaler och toaletter.
I mötet med enskilda patienter och klienter räcker det dock inte att
språket är begripligt och inkluderande. Ett tryggt och empatiskt
bemötande kräver att vårdspråket närmar sig vardagsspråket. Det ser man i
en ny svensk-finsk omsorgsordlista som kommit ut i Sverige, efter önskemål från anställda i kommuner som
erbjuder äldreomsorg på finska. Facktermerna är få, medan vanliga
uttryck för medmänsklig omsorg är desto fler: God morgon. Här är din medicin. Hör du mig? Gör det ont? Trevlig helg. Tack detsamma.
Det här en bra utgångspunkt. Facktermer är ofta nödvändiga, och de
kan vara svåra. Då ska de förklaras, och man måste kontrollera att
mottagaren förstått allt som är viktigt. Men för att man ska känna sig
trygg och sedd behövs vanliga enkla uttryck, korta meningar, respekt och
intresse.
Tack för att du läste detta, ha en bra dag!
Maria Fremer
Inkluderande kommunikation vid rådets generalsekretariat (Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd) (pdf)
Svensk-finsk omsorgsordlista (Språkrådet i Sverige)
Spalten är ursprungligen publicerad i Kommuntorget.