Om man säger att någon sysslar med hårklyveri är det knappast för att man uppskattar noggrannheten, utan man tycker personen gör för stor sak av petitesser. Motsvarande bildning, hiustenhalkominen, finns på finska. På finska kan man kalla personen som sysslar med hårklyveri för hiustenhalkoja medan hårklyvare inte tas upp i svenska ordböcker (men nog förekommer i någon mån i texter).
Finskan filar på kommatecken
En ordryttare hakar upp sig på hur medmänniskor använder ord och uttryck medan en paragrafryttare är noga med att regler och föreskrifter ska följas till punkt och pricka. På finska kan man inte rida på vare sig ord eller paragrafer. I stället filar man på kommatecken, dvs. man är en pilkunviilaja. (Kommareglerna är striktare i finska än i svenska.)
I finlandssvenskan hakar man upp sig på punkter
Det är inte smickrande att bli kallad pilkunviilaja, men det finns ett ännu mer nedsättande ord, nämligen pilkunnussija. I det är efterleden en personbeteckning nussija avlett av verbet nussia ‘knulla’.
I vardagliga finlandssvenska texter kan man faktiskt stöta på sammansättningen punktknullare, som uppenbarligen är bildat enligt mönster från det finska ordet. Kommatecknet har dock ersatts med punkt. Och ‘liten punkt, prick’ är vad pilkku betyder utöver kommatecken. I själva verket anges det som första betydelse i den finska ordboken Kielitoimiston sanakirja. Att det är pluttiga punkter eller prickar och inte kommatecken man ägnar sig åt på svenska känns också rätt logiskt.
Nossa i dialekter
Som en kuriositet i sammanhanget kan det nämnas att det i österbottniska dialekter finns ett verb nossa med betydelsen ‘flytta på, rätta till’. I den finska etymologiska ordboken Suomen sanojen alkuperä nämns det faktiskt som en av flera möjliga förklaringar till verbet nussias ursprung.