När Geologiska forskningscentralen förkortas GTK i en svensk text är det finskan som ligger bakom förkortningen. Det finns alltså ingen svensk förkortning för den här myndighetens namn.
Myndigheter i Finland bildar ibland en enda förkortning av sitt namn och använder den sedan på alla språk. I praktiken är det oftast en finsk förkortning som kan härledas till det finska namnet.
Utöver Geologiska forskningscentralen som förkortas GTK kan också Naturresursinstitutet som förkortas Luke och VATT som står som förkortning för Statens ekonomiska forskningscentral nämnas.
Förkortningarna kan kopplas till de finska namnen, men en koppling saknas mellan myndigheternas svenska namn och förkortningarna.
En finsk förkortning är obegriplig på svenska
GTK står för Geologian tutkimuskeskus, Luke för Luonnonvarakeskus och VATT för Valtion taloudellinen tutkimuskeskus. Förkortningarna är bra på finska eftersom de kan härledas till de finska namnen.
På svenska är det inte så. När Naturresursinstitutet och Statens ekonomiska forskningscentral kopplas ihop med Luke och VATT saknas en koppling mellan namnen och förkortningarna, vilket får förkortningarna att framstå som obegripliga på svenska. GTK har ingen ordentlig koppling till det svenska namnet Geologiska forskningscentralen trots den första bokstaven i förkortningen.
Nationalspråken ska behandlas lika
Språklagen och förvaltningslagen ställer krav på myndigheters namn: myndigheter ska ha namn på både finska och svenska. När det kommer till förkortningar svajar tolkningen av lagen. Många äldre myndigheter har bara finska förkortningar, medan nyare myndigheter oftast har både finska och svenska förkortningar.
Riksdagens justitieombudsman (JO) har behandlat myndigheters förkortningar i flera avgöranden under 2000-talet. JO återkommer i sina avgöranden till att myndigheter ska behandla nationalspråken lika, också i fråga om förkortningar. Därför är det nästan omöjligt för en ny myndighet att ta i bruk bara en finsk förkortning.
Myndigheternas ansvar
GTK, Luke och VATT är inte svenska förkortningar, men om det behövs en förkortning för till exempel Statens ekonomiska forskningscentral i en svensk text finns det inget annat val än att använda den finska förkortningen. Det är inte särskilt funktionellt på svenska, men språkvården kan inte rekommendera svenska förkortningar som inte finns. Ansvaret för att skapa separata förkortningar på finska och svenska är något myndigheterna själva måste stå för.
Det språkvården däremot kan göra är att rekommendera journalister och andra som skriver i sitt arbete att försöka undvika finska förkortningar i svenska texter. Naturresursinstitutet har till exempel ett så kort namn att det ofta går att använda utan en förkortning i en nyhetsartikel.