Det är ett mysterium varför många finlandssvenskar önskar varandra glada vappen i stället för glad valborg, men hälsningen kan från början ha använts på skämt. Även de finländska struvorna och det finländska mjödet är ofta annorlunda än i Sverige.
Glada vappen! Det är en vardaglig hälsningsfras man kan höra många finlandssvenskar utropa i dessa dagar. Den motsvaras av de allmänsvenska uttrycken Glad valborg och Glad första maj. Vappen är en vardaglig finlandssvensk benämning på valborg, och ordet är inlånat från finskans vappu.
En felöversättning?
Att vi lånar ord från finskan är inget ovanligt, men hur kommer det sig att vi inte säger glad vapp (jämför god jul) utan glada vappen i bestämd form? Det är synnerligen märkligt. Kan det ha sitt ursprung i en felöversättning eller hos personer som inte kunde så mycket svenska? Det här vet vi inte. Låt mig i varje fall citera Mikael Reuter i en språkspalt från 1993:
Det är ju inte utan att en lite absurd hälsning passar ganska bra i valborgsmässoaftonens festyra, då det strikt språkriktiga kanske inte uppfattas som det mest centrala i livet.
”Alltnog, den sällsamma hälsningen har med säkerhet från början uppfattats som så absurd att den då – liksom för det mesta ännu i dag – har använts på skämt, med tydliga citationstecken. Det är ju inte utan att en lite absurd hälsning passar ganska bra i valborgsmässoaftonens festyra, då det strikt språkriktiga kanske inte uppfattas som det mest centrala i livet.”
Struvor med anor från 1500-talet
Hur man firar vappen, valborg och första maj varierar stort. Gemensamt för många finländare är i varje fall struvorna och mjödet.
Våra struvor är vanligen lite annorlunda än de svenska struvorna. Hos oss tillverkas de för det mesta genom att smeten ringlas ner i flottyren, medan man i Sverige oftast doppar ett struvjärn i smeten och sedan i flottyren. Nationalencyklopedin upplyser mig om att vår metod är känd sedan tidigt 1500-tal, medan man började använda metoden med struvjärn vid 1800-talets början.
Vårt finländska mjöd, den goda valborgsdrycken med russin, är också något annat än det som sverigesvenskar vanligen avser med ordet mjöd. När ordet mjöd används i sverigesvenska sammanhang avses sannolikt den historiska dryck framställd genom jäsning av honung som vikingarna sägs ha druckit. Vårt mjöd är sannolikt betydligt alkoholsvagare än vikingarnas. Jag vågar också tro att det är godare.
Läs också: Ursprunget till Glada vappen?