Det nya året har börjat och av tradition publicerar Justitieministeriets nämnd för namnärenden en förteckning över förnamn som nämnden har förordat eller inte förordat under föregående år. Det handlar alltså om sådana förnamn som någon önskat ta själv eller ge till sitt barn men som av någon orsak inte automatiskt kunnat föras in i befolkningsregistret. Nämnden för namnärenden behandlar namnansökningar på uppdrag av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) och har möjlighet att förorda eller inte förorda namn, men det är MDB som fattar de slutliga besluten i namnfrågorna. Nämndens arbete går ut på att bedöma namnen utifrån kraven i lagen om för- och efternamn och målsättningen är att förorda alla namn som kan förordas.
Att allmänheten gör sig lustig över namnen i förteckningen kan nämnden för namnärenden som myndighet stå ut med, men den som delar listan som humor kanske inte kommer att tänka på att det finns minst en verklig person bakom varje namnansökan.
Listorna med förnamn publiceras ofta i medierna eftersom de brukar väcka intresse bland allmänheten. För den som läser är det lätt att göra sig lustig antingen över namn som betydelsemässigt skiljer sig från det vi är vana vid att se som namn eller namn som innehåller siffror, andra skiljetecken än bindestreck eller versaler mitt i. Men det finns flera orsaker att låta bli att göra narr av namnen.
Bakom varje ansökan finns minst en verklig person
Namnen publiceras som sådana, det vill säga utan ett sammanhang. Och utan ett sammanhang är det svårt att bilda sig en uppfattning om varför en del namn förordas och andra inte, vilket gör listorna öppna för olika tolkningar. Med tanke på de sökandenas integritet är det här ändå det enda alternativet.
En del journalister har förtjänstfullt brukat kommentera namnen utifrån lagen om för- och efternamn och dess förarbeten, trots att de inte heller kan känna till kontexten för enskilda namn. En läsning av exemplen i förhållande till namnlagen kan ändå ge läsaren en möjlighet att förstå bakgrunden.
Men förvånansvärt ofta publiceras namnen utan att de fått ett förklarande sammanhang. Att allmänheten gör sig lustig över namnen i förteckningen kan nämnden för namnärenden som myndighet stå ut med, men den som delar listan som humor kanske inte kommer att tänka på att det finns minst en verklig person bakom varje namnansökan. Om det handlar om en ansökan om ett namn för ett barn är ännu fler personer inblandade. Och även om ett namnförslag taget ur sitt sammanhang kan te sig lustigt kanske det inte gör det i sitt sammanhang. De flesta ansökningar som görs är seriösa.
Bara det är en orsak att låta bli att göra narr av namnen.