En del tolkade in olika ideologiska principer i användningen av pronomenet, medan andra hade praktiska synpunkter och tyckte att pronomenet var en tillgång i vissa situationer. I språkvetarkretsar påpekades det att det är en mycket sällsynt, historisk händelse att ett språk får ett nytt pronomen.
Nu har diskussionens vågor lagt sig, och pronomenet hen börjar vara mer eller mindre etablerat i svenskan. Ett tecken på detta är att hen ingår i den pinfärska fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Man stöter tämligen ofta på pronomenet i tidningstext, och det går också bra att använda det i många andra slag av text. Det är onekligen en praktisk lösning till exempel i följande fall: Kunden kan välja vilken produkt hen önskar. Pronomenet hen fyller helt tydligt ett behov.
När diskussionen kring hen har börjat tystna har i stället ett annat pronomen börjat bli aktuellt. Det är pronomenet en som börjat användas allt mer i stället för man. Exempel: Tänk om en hade vetat vilka följderna skulle bli.
Det är unga, medvetna språkbrukare som använder en, och åtminstone i Sverige förekommer det både i tal och i skrift. Bakgrunden är att man vill undvika pronomenet man för att det inte anses könsneutralt. Trots att en numera används av unga personer är det ingalunda något nytt pronomen. Det har länge förekommit i dialekter och talspråk, i synnerhet i Sverige. Också i finlandssvenska dialekter har en använts. I den finlandssvenska dialektordboken finns bland annat följande exempel från Kyrkslätt: si: vå:ta föttär hållär e:n frisk.
Om vi inte vill använda pronomenet man finns det också andra sätt att ersätta ordet än att använda en. Ibland går det till exempel bra att använda vi (som jag gjort i föregående mening). Vad man ska ersättas med beror på vilken betydelse ordet har i den aktuella texten. Man kan nämligen ha flera olika betydelser. Ofta syftar det på människor i allmänhet: Man ska alltid tala sanning. Andra gånger syftar det på en given grupp människor: Man dansade på stadens gator. Ibland har man helt enkelt betydelsen ’jag’. Satsen Man börjar bli ganska hungrig skulle lika gärna kunna lyda Jag börjar bli ganska hungrig. I vissa sammanhang används du i stället för man, till exempel i talesättet Om du vill ha ett klokt svar måste du fråga klokt. Att använda du i stället för man är också ett bruk som har börjat bli vanligare.
Pronomenuppsättningen i ett språk brukar anses mycket stabil, men nu verkar det alltså jäsa i det svenska pronomensystemet.
Språkspalten är ursprungligen skriven för Arena 1/2015, medlemstidningen för Modersmålslärarföreningen i Finland.