Jenny Sylvin tilldelas 2025 års Statsrådet Mauritz Hallbergs pris för bästa vetenskapliga verk på svenska.
Hennes avhandling Svenskan vid Helsingfors universitet: Språkpolicy, attityder och realiteter (2024) visar hur universitetets språkpolicy brister i praktiken – med konsekvenser för svenskspråkiga studenters rättigheter.
Enligt prismotiveringen lyfter Sylvin fram svenskans unika villkor i Finlands akademiska kontext och ger viktiga insikter för framtida språkpolitik.
Glapp mellan policy och verklighet
Avhandlingen undersöker hur Helsingfors universitets tvåspråkighetspolicy tillämpades i praktiken mellan 2007 och 2023 – med särskilt fokus på svenskan. Sylvin granskar möjligheten att studera på svenska, personalens språkkunskaper och studenters förutsättningar att utveckla sitt akademiska språk. Hon kartlade även attityder till svenskan inom universitetet.
Återkommande beslut som missgynnar svenskan undergräver svenskspråkigas rättigheter.
Trots en ambitiös språkpolicy – där målet är att möten hålls på svenska, finska och engelska – brister efterlevnaden i praktiken.
– Flera intervjupersoner berättade att man testade nyanställdas kunskaper i engelska, men inte deras svenska.
Enligt Sylvin beror det dels på bristande språkkunskaper och dels på en begränsad förståelse för svenskspråkiga studenters behov.
Språkliga rättigheter i kläm
Avhandlingen visar att svenskspråkiga studenters rättigheter ibland kränks. Det finns exempel på studenter som efterfrågat tentamensfrågor på svenska men inte fått dem, eller där frågorna maskinöversatts med så låg kvalitet att de blivit svårbegripliga.
Även bedömningen påverkas. Vissa studenter uttrycker en oro över huruvida deras svar bedömts rättvist – särskilt när examinatorn inte behärskar svenska.
– Om examinatorn inte fullt förstår svaret tenderar man att ge ett "mellanbetyg" snarare än att riskera ett felaktigt underkännande.
Samma problem kan uppstå vid kandidathandledning, där studenten enligt lag har rätt att skriva på svenska – men handledaren inte alltid kan språket.
Universitetslagen kräver att vissa professurer är svenskspråkiga och att minst hälften av undervisningen ska ges på svenska.
– Det är avgörande att matcha rätt handledare med rätt student och att placera språkkunnig personal strategiskt, säger Sylvin.
God praxis – men ojämn fördelning
Sylvin lyfter även fram goda exempel. På de fem svenskspråkiga utbildningsprogrammen finns en stark medvetenhet om språkets betydelse och inom lärarutbildningarna finns ett tydligt språkengagemang.
– Ett exempel är att man vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten erbjuder ett antal kurser på svenska i början av utbildningen, så att studenterna lär sig terminologin innan undervisningen övergår till finska.
I Helsingfors universitets tvåspråkiga program kan upp till en tredjedel av studierna göras på svenska. För att dessa ska räknas som svenskspråkiga måste tentor och arbeten också genomföras på svenska.
Engelskan dominerar
Enligt Sylvin är det en utmaning att garantera tillräcklig undervisning på svenska i ett läge där finländares språkkunskaper gradvis försämras.
Utvecklingen tog fart efter att studentprovet i det andra inhemska språket blev frivilligt 2005.
– Det sänkte motivationen att läsa fler kurser än de obligatoriska. Både finsk- och svenskspråkigas kunskaper har försämrats. Allt färre läser andra språk än engelska.
Engelskan är akademins dominerande språk, men tränger ofta undan de inhemska – där svenskan är mest sårbar.
– Många tror att engelskan är lösningen på alla problem. Men i en global värld behövs fler språk, inte färre. Språkkunskaper är en tillgång – även i informella samtal.
En del av Sylvins intervjupersoner vittnar om att kunskaper i svenska har gett dem konkreta fördelar – särskilt i möten med andra nordbor.
Samtidigt finns attityder som: "svenska innebär bara merarbete".
Vägar framåt
För att svenskundervisning ska bedrivas på lika villkor krävs aktivt förändringsarbete: kartläggning av språkkunskaper, fortbildning och en kultur som värdesätter flerspråkighet.
– Språkkunskaper måste finnas där de behövs – och få utvecklas under arbetstid. Och vi ska inte anta att internationell personal inte vill lära sig de inhemska språk.
Sylvin föreslår att den modell hon utvecklat för att kartlägga språkkunskaper även kan tillämpas inom vården, i kommuner och företag – för att stärka möjligheterna att använda svenska, säkerställa att myndigheter följer språklagen och garantera svenskspråkigas rätt till service.
– I bästa fall kan det här minska klyftorna mellan finsk- och svenskspråkiga i Finland.
Även Sofia Joons tilldelades Statsrådet Mauritz Hallbergs pris för sin avhandling "Det var främlingar och dock fränder" – Estlandssvenska identitetsformeringar med visor som verktyg (2024). I motiveringen lyfts hennes insiktsfulla användning av musik, särskilt visor, för att synliggöra hur kulturell tillhörighet bland estlandssvenskar formas och uttrycks. Hon får också beröm för sin reflekterande hållning i rollen som både musiker och forskare. Prissumman var 25 000 euro för båda pristagarna.
Läs mer
Sandra Broborn, redaktör för Institutet för de inhemska språken och tidsskriften Språkbruk